De hjälper gängkriminella att ta språnget bort

Av: TT

Publicerad:
1 av 3 | Foto: Johan Nilsson/TT
Anna Kosztovics har varit med sedan starten 2012. Sedan dess har 138 unga män fått hjälp att lämna Malmö för att börja ett nytt liv utanför de kriminella nätverken. Men det görs många "avhopp från avhoppen".

Hittills har 138 unga män fått hjälp att lämna Malmö för att börja ett nytt liv utanför de kriminella nätverken.

Och fler är på väg – aldrig tidigare har Malmös avhopparverksamhet haft så fullt upp.

– Genom att folk får hjälp här så förhindrar vi skjutningar och sprängningar, säger Anna Kosztovics, som varit med ända från starten i Malmö 2012.

De som får hjälp lever i skräck för att bli skjutna. Därför kan det låta paradoxalt att fler vill hoppa av nu, när både skjutningar och sprängdåd blivit färre i Malmö jämfört med när det var som värst. Men förklaringen är enkel, enligt Anna Kosztovics:

– Det är en effekt av att ordet sprids om att vi finns, säger hon.

Från början var det bara hon som jobbade med avhoppare, men sedan dess har verksamheten byggts ut till ett konsultationsteam inom Malmös socialförvaltning med fem anställda.

Sorg och förlust

Att hoppa av är en lång och svår process, som kan ta flera år, berättar hennes kollega Fredrik. Det är inte ovanligt med "avhopp från avhoppet".

Av de 26 personer som förra året fick hjälp med placering på annan ort var det tolv som avbröt pågående insats eller backade ur precis före flytten.

– Det är ambivalensen över att lämna en identitet som också ger fördelar. Man har status, man är någon och man har pengar. Att lämna det är också en sorg och en förlust. Det är starka krafter, säger han.

Avhoppet görs heller inte ostraffat. De kriminella nätverken utfärdar inte sällan ett slags böter genom att hävda att avhopparen är skyldig dem pengar.

– Det kan variera från 25-30 tusen kronor till flera hundra tusen. Skulden kan växa efterhand och är beroende på gruppens godtycke, säger Fredrik.

"Jättesvårt att byta liv"

Dels handlar det om ett slags hederstänkande, att nätverket inte ska förlora status genom att låta någon lämna, och dels om att nätverket anser sig förlora en inkomstkälla när någon lämnar.

– Men det är ändå inte det som är den stora grejen, utan det är väl att det är jättesvårt att byta liv, säger Anna Kosztovics.

Motivationen avgör om avhoppet ska fullföljas, understryker de. Rädslan för att bli skjuten sjunker undan när man kommit i säkerhet och då gäller det att motivationen finns där. Ofta är det stora händelser i livet som är drivkraften.

– Det är samma orsaker som när vi andra förändrar oss: Det är när vi får barn, blir kära eller kanske när föräldrarna blir sjuka. I dessa fall är ju personerna också hotade.

När en ny, potentiell avhoppare kommer till konsultationsteamet hjälper polisen till med en bedömning av hotbilden. Det räcker inte med att säga att man är hotad, polisen måste kunna få det bekräftat.

Stressade och utbrända

Vid det första mötet är det ofta en rädd och utmattad person konsultationsteamet möter.

– När man jobbar här vet man att det kriminella livet verkligen inte är så kul. Inom den kriminella världen är sveken många. Det är total misstänksamhet hela tiden, en enorm stress. De är väldigt utbrända, säger Anna Kosztovics.

Om hotet är överhängande förs avhopparen omedelbart i säkerhet, men till en början någonstans i närområdet, så att flytten kan planeras. Valet av ny bostadsort sker i samarbete med polisen – det får inte bli en plats där avhopparen kan bli igenkänd.

"Ingen quickfix"

På den nya orten får avhopparen hjälp med boende, sysselsättning och en kontaktperson. I början kan det behövas mycket stöd.

– Insatsen smalnas av ju mer självgående man kan bli. Det tar ofta ett till två år. Det är ingen quickfix, säger Fredrik.

Regeringen vill starta ett nationellt avhopparprogram och i april ska ett konkret utredningsförslag läggas fram. Vilka är de bästa tipsen från Malmö för att få en välfungerande avhopparverksamhet?

Att nå ut brett, är en första framgångsfaktor. I Malmö har avhopparverksamheten fått skjuts genom projektet Sluta skjut, en satsning som sedan 2018 riktas mot nyckelpersoner i stadens kriminella nätverk. Anna Kosztovics brukar vara med på mötena inom Sluta skjut-projektet.

– Då är budskapet att både vi och polisen mycket hellre ser att du inte sitter i fängelse, inte skjuter och inte blir dödad, så bara ring om det är något, säger hon.

Tätt polissamarbete

Konsultationsteamets täta samarbete med polisen är den andra framgångsfaktorn.

– Det nära samarbetet med polisen är helt avgörande. Och det är jätteviktigt att det är rätt poliser, som vet vad de pratar om. Vi ringer i tid och otid till varandra.

Det som också ska till för att lyckas är förankring i stadens politiska ledning och en tät relation till kommunens socialtjänst.

TT: Vad kommer det att innebära för er om Sverige får ett nationellt avhopparprogram?

– Kriminaliteten är nationell, så det finns stora vinster i att öka samarbetet mellan de olika städerna och regionerna, både vad gäller placeringar och polisens samarbete, säger Fredrik.

– Det kan bli till det bättre, att man får en samlad bild över vart man kan skicka folk och att man hjälper varandra. Men jag tror inte att vårt arbetssätt kommer att behöva ändras så mycket, vi har hållit på så himla länge, säger Anna Kosztovics.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN