Så ska Löfven stoppa LO-tappet till Sverigedemokraterna

avAnette Holmqvist

Inte ens hälften av LO-väljarna röstade på Socialdemokraterna i förra valet – i stället lockade SD.

Med ökat fackligt inflytande hoppas Stefan Löfvens parti stoppa tappet, visar en ny strategi.

– Vi har ett jobb att göra för en starkare bild av S som det parti för arbetare som vi faktiskt är, säger Markus Pettersson, facklig-politisk sekreterare (S).

Historiskt har arbetarrörelsens två ben, det politiska och det fackliga, varit ett äktenskap där båda parter gynnats. Men på senare år har S och LO glidit allt längre i från varandra och allt färre arbetare lagt sin röst på Stefan Löfvens parti.

– Vi har tagit varandra för givna och inte arbetat tillräckligt aktivt för att hålla ihop våra båda grenar. Vi har separerat långsamt och ganska omedvetet och utan att någon av oss egentligen vill det, säger Markus Pettersson.

Han är ansvarig för den nya facklig-politiska strategin som nu tagits fram inom S och klubbats av partiledningen, där också LO:s ordförande ingår.

Foto: Pressbild
Markus Pettersson, Facklig-politisk sekreterare  (S).

Ska locka LO-väljare

Strategin har som uttalat mål att öka andelen LO-röster redan till nästa val 2022, för att till 2026 uppgå till minst hälften.

Stödet för S bland arbetare har minskat för varje val och 2018 slogs ett bottenrekord när 41 procent av LO-väljarna lade sin röst på S. Det kan jämföras med 2002 då 59 procent av arbetarna röstade S.

”Det är en utveckling som i stor utsträckning hänger ihop med en internationell trend där högerpopulistiska/-extrema partier i västvärlden växer sig starkare med arbetarklassen som bas.” skriver man i strategin och konstaterar att arbetarklassen varit förlorare i en värld av globalisering, digitalisering och automatisering.

1 av 2 | Foto: MAGNUS SANDBERG
Stefan Löfven.

Besvikelse

Enligt Markus Pettersson handlar tappet till SD mycket om att arbetare inte känner sig delaktiga i politiken i dag.

– Många har en känsla av besvikelse, att man inte blir representerad och att ingen ser en i en ganska turbulent värld. Vaccinet mot det är bildning och delaktighet, att man får se att politikerna, det är vi, säger Pettersson.

För att fler ska känna sig delaktiga handlar det för S nu om att försöka nå fler av LO-väljarna. Både genom att återuppväcka tidigare strukturer för samarbete mellan parti och fack, men också att ta in LO-aktiva på politiska poster och tillsammans arbeta fram politiska förslag från gräsrötter och uppåt, slår Pettersson fast.

Utmanas av SD

S-krisen syns i dag också tydligt i opinionsmätningarna. Man kan vara på väg att förlora positionen som landets största parti till SD och internt är missnöjet utbrett med Januariavtalet och politiska inslag som slopad värnskatt för höginkomsttagare.

S har den senaste tiden tillsatt en rad grupper för att försöka hejda tappet och stärka sig inför nästa val.

Finansminister Magdalena Andersson leder arbetet för minskade klyftor och socialminister Lena Hallengren ska tillsammans med en rad S-representanter arbeta fram ny sjukvårdspolitik.

Insatser som listas i S-strategin

• Facklig-politisk samverkan ska ske på alla politiska nivåer, från gräsrötter till statsråd, och genomsyra allt arbete, till exempel i fråga om vilka yrken som lyfts fram i kampanjmaterial. En särskild kommitté ska säkerställa att perspektivet når ut i partiorganisationen över landet.

• Handlingsplaner tas fram för att säkerställa medlemsrekrytering bland fackliga, politikutveckling och aktivt stöd till fackliga inom partiorganisationen.

• Banden i det facklig-politiska arbetet ska stärkas genom att man tar fram nya politiska förslag tillsammans i lokala politikutvecklingsråd. Fler gemensamma utbildningar ska hållas.

• S ska kunna använda till exempel rapporter från LO till att forma politiska budskap. Riksdagsledamöter ska användas som lokala resurser. I valrörelser ska S kunna låna in personer från LO.

• En särskild grupp som rör offentlig sektor inrättas i samarbete mellan fackliga och partiaktiva för att hantera frågor om organisation och utförande av välfärdstjänster.