Lagrådet

Sågningen av terrorlagen: ”En rejäl råsop”

avTT

1 av 3 | Foto: Janerik Henriksson/TT
Regeringen bör kasta lagförslaget om deltagande i terroristorganisationer i papperskorgen, anser grundlagsexpert Nils Funcke. Arkivbild.

Lagrådets kritik mot lagförslaget om att förbjuda deltagande i terroristorganisationer är mycket allvarlig. Nu bör regeringen kasta lagförslaget i papperskorgen, anser grundlagsexpert Nils Funcke.

Det har sagts att det kommer för sent – lagförslaget mot att delta i terrororganisationer som Islamiska staten (IS). Och när det nu väl kommer, då säger Lagrådet nej.

– Det går inte att tolka det här som annat är en riktig rejäl råsop. Regeringen har inte gjort jobbet tillräckligt grundligt när den har utformat det här förslaget, säger Nils Funcke, expert på yttrande- och tryckfrihetsfrågor.

Enligt regeringen innebär lagförslaget inte en inskränkning av den grundlagsskyddade föreningsfriheten, eftersom man gjort tolkningen att det bara är lovliga verksamheter som omfattas av den. Men Lagrådet håller inte med, utan anser att lagförslaget strider mot grundlagen.

”Gummiparagraf”

Föreningsfriheten får inskränkas genom lag i två fall, antingen om det rör sig om sammanslutningar där verksamheten är av militär eller liknande natur; eller om det handlar om förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung.

Det skulle kunna omfatta terrorgrupper, enligt Henrik Wenander, professor i civilrätt vid Lunds universitet.

– Jag vet inte vad som politiskt ligger bakom att man inte vill tänka sig det här som en inskränkning av en medborgerlig rättighet. Det skulle ju annars kunna vara en väg framåt – att formulera om det som att "jo det här är en inskränkning, men det finns möjlighet att göra det för att det uppfyller de krav som ställs för att inskränka den typen av rättigheter", säger han.

Jakob Heidbrink, docent i civilrätt vid Göteborgs universitet, varnar för att lagförslaget som det ser ut nu skulle kunna bli en "gummiparagraf".

– Och hamnar den i fel persons händer kan vi få en Erdogan- eller Putinsituation, där lagen används av makthavare som vill krossa oppositioner, säger Jakob Heidbrink.

Kasta förslaget

Han har inte själv tagit del av Lagrådets yttrande men följt debatten i juristkretsar. Otydligheten medför en fara i och med att lagen kan appliceras på lite allt möjligt, som radikal nationalism eller vänsterextremism, organisationer som driver svartklubbar eller nätverk som Planka.nu.

– Ska vi straffa folk för att de uttrycker sympati för sådana organisationer? Nja, det vore att gå lite väl långt i ett fritt samhälle, säger Jakob Heidbrink.

Nils Funcke anser att regeringen bör kasta lagförslaget i papperskorgen.

– Det här förslaget kan inte läggas till grund för lagstiftning. Min uppfattning är att det är gärningar utförda av enskilda individer som ska vara straffbara, och de är också redan straffbara i många fall. Inte att man sluter sig samman för ett visst syfte, säger Nils Funcke.

Regeringen kan köra över Lagrådet och ändå lägga fram lagförslaget för riksdagen. Men då riskerar man att hamna i en situation där lagen underkänns av domstolarna.

– Domstolen kan mycket väl komma fram till att den här lagen kan vi inte tillämpa, med hänvisning till att den strider mot regeringsformen, och det skulle vara ett ännu större bakslag, säger Nils Funcke.

Kommer försent

Jakob Heidbrink framhåller att regeringen redan vid ett flertal tillfällen gått emot Lagrådets rekommendationer.

– Politiken har struntat i Lagrådet när det gäller frågan om Barsebäck, gymnasielagen och vapenlagstiftningen. Det här är bara ett exempel i mängden.

TT: Vad händer nu?

– Jag kan tänka mig att man för anständighetens skull ändrar några skrivningar och sedan försöker få igenom den igen, säger han.

Den nya lagstiftningen skulle träda i kraft den 1 augusti. Terrorexperter har påpekat att det är försent, och Heidbrink håller med.

– Regeringen har sovit i djupsömn under hela kriget mot IS. Nu vaknar man, och då ska lagstiftningen igenom på några få månader. Jag har väldigt svårt att tro att detta är genomtänkt.

ARTIKELN HANDLAR OM

Lagrådet

Regeringen