Frossa i dag – sen är det ju locket på

avSvante Lidén

Publicerad:
Uppdaterad:

Så har tuffa semmelreglerna luckrats upp

1 av 5 | Foto: ANDREAS BARDELL
Svensken äter i snitt fyra till fem semlor per säsong.

I dag är det dags för alla ­rättrogna att sätta tänderna i en semla.

Det har nämligen hunnit bli fettisdag.

Och då går startskottet för årets första fetfrossa.

Vi har i och för sig glufsat i oss semlor i flera hundra år. Den här ”ursvenska” seden är nämligen katolsk. Och det ädla syftet med semlan är att den ska ge oss en bra start på fastan som infinner sig på söndag och håller på fram till påsk.

När det begav sig gällde det att äta upp sig. Ett problem som ­bara få av oss har i dag. Särskilt alla de som har tjuvstartat och glufsat i sig semlor sen före jul.

Svensken äter i snitt fyra till fem semlor per säsong.

En del äter fler och för en och annan blir semlan den sista matupplevelsen i livet.

Det främsta exemplet på det sistnämnda är den stackars kungen Adolf Fredrik som avslutade sin inte särskilt framgångsrika ­regeringsperiod den 12 februari 1771. Med en semla.

Den proppmätte ­monarken storknade efter en frossarmåltid på Ulriksdals slott bestående av hummer, ­kaviar, böckling, surkål, rovor – och den fatala, av­slutande, semlan.

Greven Johan Gabriel Oxenstierna ansåg att majestätet på ­intet sätt dött hjältedöden som vissa av sina företrädare. Tvärtom:

”Det är ej att omkomma på det mest lysande sätt, utan att dö en prostdöd”, skrev han i en besk kommentar till det kungliga frånfället.

Tvingades kompromissa

Så det är kanske inte att undra på att semmelätande fram till ­våra dagar, precis som kräftor och surströmming, varit omgärdat av myndighetsregler.

Och den som är riktigt renlärig ska egentligen bara äta semlor en gång per år – nämligen i dag. För i morgon infaller askonsdagen och det verkliga fasteallvaret.

På Operakällaren i Stockholm var man för 35 år sedan fortfarande stenhårda med semmelreglerna. Fast den legendariske källarmästaren Werner Vögeli tvingades ändå till en del kompromisser.

– Naturligtvis serverar vi bara semlor på tisdagarna, sa han till Aftonbladet 1980.

– Men trycket från gästerna gör dock att vi måste servera semlorna hela februari. Men sedan är det stopp, sa han.

Fast han slapp i alla fall rätts­liga efterräkningar.

Det gjorde dock inte de bagare i Malmö som efter julen 1952 fick för sig att baka semlor redan ­efter jul.

Statens Jordbruksnämnd - som slogs ihop med Lantbruksstyrelsen för snart 24 år sedan - slog bakut och bötfällde bagarna.

Bagarna protesterade för­gäves. Men inte nog med att de inte fick göra semlor när de ­själva ville, Jordbruksnämnden bestämde dessutom hur mycket de fick kosta.

Hela havet stormar

Bestämmelserna hade i flera år orsakat visst rabalder i Afton­bladets insändarspalter och signaturen Fjodor lyckades ”av­slöja” att man för att få förtära semlor på restaurang först ­skulle tvingas inta en lagstadgad, mycket stadig, ”restriktionsrätt” och att semlorna skulle sub­ventioneras med en stadig sup.

Så blev det naturligtvis inte heller.

1949 rapporterade Aftonbladet att semlorna skulle få säljas ­redan den 19 februari. Annars var det så att semlorna fick säljas från ­lördagen före fastlagssöndagen. Men eftersom den viktiga lördagen inföll först den 26 februari det året bestämdes det att semlorna skulle få börja­ säljas redan en vecka tidigare.

Det var en närmast revolutionär uppluckring av bestämmelserna.

Och nu är det hela havet stormar på semmelfronten. Tösse­bageriet i Stockholm har lanserat wrapsemlan. Tänk tacos, så fattar du.

Men inte nog med det. Ekmans konditori i Trollhättan har slagit till med – korvsemlan, en historia baserad på korvbröd.

Arne Krusing i Storvreta ­hävdar dock att han och ingen ­annan kom på den gastro­nomiska nymodigheten redan 1997.

Undrar vad Adolf Fredrik ­hade sagt om den.

Massa onödigt vetande om semlan

Visste du att världens största semla bakades i Alingsås? Jättebakverket tillverkades inför Bull­festen den 13 februari 1996. Supersemlan var 113 centimeter i dia­meter och bara själva bullen vägde cirka 60 kg. Med grädde och mandelmassa vägde den ofantliga 134 kg. Skapelsen finns upptagen i Guinness rekordbok.

En normal semla innehåller ungefär 400 kilokalorier. En vuxen människas dagsbehov av energi ­ligger mellan 2 000 och 3 000 kcal beroende på hur mycket man rör sig. För att förbränna denna godsak kan du - till exempel:

Jogga i 40 minuter.

Cykla i 40 minuter.

Spela tennis i en timme.

Simma i en timme.

Hugga ved i en timme.

Promenera i en timme och 40 minuter.

Tapetsera i två timmar.

Spela dragspel i tre timmar.

Läsa en bok i fyra och en halv ­timme.

Namnet kommer från det latinska namnet för fint vetemjöl: ­simila. Men semlan har fler namn: fastlagsbulle, fettisdagsbulle och hetvägg.

Under namnet hetvägg, en försvenskning av tyskans heisse wecken (varma kilar), introducerades bullarna med killiknande form, för att få bättre rum på botten av en kastrull, där de mandelfyllda bakverken före servering kokades i mjölk. Under 1800-talet började man äta dem utan föregående kokning, men med mjölk, socker och kanel. Det var först vid sekelskiftet som den moderna semlan med vispgrädde under locket lanserades av yrkesbagare och konditorer.

På 1700-talet uppstod regionala skillnader i ätvanorna. I södra Sverige åts semlorna på fastlagsmåndagen (bullamåndag), medan de i övriga landet åts på fastlags­tisdagen (fettisdagsbullar). Norrlänningar särskiljer sig genom att gärna äta semlan som efterrätt till bruna bönor och fläsk, medan man i övriga landet tar den till kaffet.

Den läspande, därav uttalet ”temlor”, mästerdetektiven Ture Sventon, åt massor av semlor i Åke Holmbergs ungdomsböcker och ­inköpen skedde alltid på Konditori Rosa: ”landets enda fackmässigt skötta konditori”, enligt mäster­detektiven.

En typ av semla existerade ­under romarriket. Romarna introducerade denna kulinariska uppfinning i Germanien, i tyska urkunder från medeltiden återfinns ­ordet semala.

Den första semlan i norra Europa finns på en målning från 1250 i en dansk medeltidskyrka.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Semlor