Är det dags att göra sig av med FN?

NYHETER

Det är ett bekant skådespel men lika tragiskt varje gång vi ser det spelas upp.

FN:s totala hjälplöshet bekräftas återigen i oförmågan att stoppa de fruktansvärda övergreppen i krigets Syrien.

Är det dags att ersätta FN med något annat?

Få talar så högljutt och bombastiskt om rättvisa och humanitet som stormakternas FN-ambassadörer i högkvarteret i New York. Men få är också i praktiken så ovilliga att agera när deras egna intressen är hotade.

Nu är det Ryssland som inte vill ingripa mot de vidrigheter den syriska regimen begår i Damaskus utkanter.

Regeringsarmén flygbombar förorten Ghouta där det bor 400 000 människor i ett försök att återta området som varit i rebellernas händer sedan 2012. Diktatorn Bashar al-Assad, som med hjälp av Ryssland och Iran lyckats vända krigslyckan, känner segervittring.

Regimens inställning är att alla som slåss mot dem i Ghouta är terrorister tillhörande IS eller al-Qaida. Omvärldens bild är att det handlar om flera rebellgrupper där islamistiska jihadister bara utgör en liten del.

Foto: ABDULMONAM EASSA / AFP

Blodpölar

Alldeles oavsett är de flesta invånarna vanliga civila. Många är kvinnor och barn. Det är de som nu dör eller ligger lemlästade i blodpölar på de få sjukvårdskliniker som inte bombats till småsmulor av den intensiva mattan av flygbomber och artilleri.

Omvärlden kräver en vapenvila för att få stopp på detta massmord av civila. Den enda utomstående aktör som kan få till en vapenvila är FN:s säkerhetsråd. Men där ägnar sig stormakterna åt att förolämpa varandra och käbbla om vems fel det är att det ser ut som det gör i Syrien.

Under tiden fortsätter människor att dö.

Ryssland, har ända sedan kriget startade saboterat alla försök att få världssamfundet att ingripa i kriget genom att skicka fredsbevarande trupper eller liknande.

Världsfreden på spel

Eftersom de fem stormakterna har vetorätt i säkerhetsrådet tvingas övriga FN-medlemmar hjälplöst att titta på.

FN fungerar i praktiken bara då stormakterna är överens. Tillfällen då deras maktintressen sammanfaller eller de inte känner sig hotade. I det alltmer polariserade internationella klimatet inträffar det numera rätt sällan.

Det är ett allvarligt problem.

Syrienkriget påverkar inte bara syrierna. De har fått återverkningar på hela världens globala säkerhetssystem. De regionala stormakterna Iran och Saudiarabien krigar genom ombud i Syrien. Nato:s sammanhållning hotas av att Turkiet delvis driver helt andra intressen än USA. Den gigantiska flyktingströmmen som kriget skapat har underblåst högerextremism i Europa och skakat EU i dess grundvalar.

Ytterst står världsfreden på spel.

Handlingsförlamad

Det är just i sådana lägen som ett fungerande FN behövs. Istället står organisationen handlingsförlamad.

Att få Ryssland att skämmas för den massaker på civila som pågår är förmodligen enda möjligheten att få Kreml att rösta för en vapenvila. Putin vill inte bli en internationell paria.

Sannolikt blir det förr eller senare en tillfällig vapenvila men först sedan Ryssland anser att Assad uppnått tillräckligt av sina mål med offensiven mot Ghouta. Ryssarna vill helt enkelt vinna så mycket tid som möjligt.

Det är lätt att klaga på och döma ut FN men svårare att föreslå alternativ till hur en annan världsorganisation skulle se ut.

Bättre utan FN

Givetvis vore det önskvärt om vetorätten avskaffades eller reformerades på ett sätt som gjorde det svårare för ett land att hindra FN från att agera. Problemet är att stormakterna aldrig skulle gå med på att vetorätten avskaffas, lika lite som de kommer att gå med på att göra sig av med sina kärnvapen.

Så även om FN ofta fungerar uselt måste vi ställa oss frågan om världen skulle klara sig bättre utan den. Skulle det vara lättare att få till en vapenvila i Syrien om FN inte fanns?

Jag tror inte det. Ibland finns det bara dåliga alternativ.

Svält i syriska Ghouta 00:23
ARTIKELN HANDLAR OM