Aprilskämten lever farligt

NYHETER

Dagarna är räknade för aprilskämten. I alla fall för skämten i tidningarna, enligt medieforskaren Bengt Johansson.

– Jag tror att de har sett sina bästa dagar, säger han.

En nylonstrumpa över tv:n för att tv-bilden ska få färg. Öland har lossnat från havsbotten och flutit in mot den svenska kusten. Det är två exempel på klassiska aprilskämt i svenska medier. Men framtiden ser mörk ut för aprilskämten.

– Många medier har redan tagit bort dem. Inte minst flera tidningar har sagt att nu ska vi inte ha något aprilskämt, säger Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet.

Foto: TT
Ett aprilskämt från 1950 om att Stockholm skulle få spårvagnsflyg. Bilden är ett montage.

Nobbar skämt

Inför första april i fjol var det ett antal medier som valde att inte ha något aprilskämt, till exempel Smålandsposten och Västerbottens-Kuriren.

Bengt Johansson pekar på flera orsaker till att skämten håller på att försvinna i medierna. En bidragande förklaring är de senaste årens debatt om falska nyheter.

– Man vill inte riskera att man framstår som att man sprider nyheter som inte stämmer.

Käppar i hjulen

Den digitala utvecklingen har också satt käppar i hjulen för aprilskämten.

– Hela aprilskämt-logiken har egentligen två steg. Steg ett är att man luras och steg två är att man berättar att det var ett skämt. Den faller ju i en digital medievärld eftersom många som har sett skämtet inte nås av att det var ett skämt, säger Bengt Johansson.

Ytterligare en anledning till att skämten håller på att försvinna är att det har blivit ett hårdare medieklimat och många jagar läsare genom att ha spektakulära nyheter som är klickvänliga.

Och då kan det på första april vara svårt att hitta det som är aprilskämtet eftersom det finns flera nyheter som verkar osannolika även om de är sanna, säger Bengt Johansson.

Dagens tre rubriker 31 mars 00:28