Dags för terroråtal om Stockholmsdåd

NYHETER

Få händelser har blivit så uppmärksammade som lastbilsattacken på Drottninggatan i Stockholm den 7 april i fjol.

Ändå är frågorna många om dådet och om Rakhmat Akilov, som erkänt.

När åtal nu väcks kommer bilden att klarna – men flera svar lär förbli hemliga.

Det är först när åklagare Hans Ihrman på tisdagen väcker åtal som brottsutredningen om attentatet blir offentlig – utom den del som är sekretessbelagd. Utredningen är mycket stor, på cirka 9 000 sidor. Här finns inte minst ett mycket stort antal förhör med såväl Akilov som mängder av vittnen.

Rakhmat Akilov har erkänt terroristbrott, men alla kommer nu att få en klarare bild av dådet. En av många som noga intresserar sig för svar är terrorforskaren Magnus Ranstorp.

– Vad har han sagt i förhör? Hur har han rört sig innan han satte sig i lastbilen? Hur ser hans kontaktnät ut i Sverige? Vi vet väldigt lite om Akilov, säger Ranstorp.

"Ensam" sällan ensam

Allmänheten får nu också inblick i den tekniska bevisningen, och därigenom detaljer om dådet.

– Vad hade han i lastbilen? undrar Ranstorp, och syftar på uppgifterna om något slags explosivt material.

Vi vet att Akilov gömde sig för att undvika utvisning. Och trots att han kommer från den brutala diktaturen Uzbekistan ansågs han inte ha asylskäl. Men hur och var han radikaliserades, vilka som påverkade honom, allt det pockar på svar.

– Finns kopplingar till IS, eller någon helt annan grupp? undrar Ranstorp, som påpekar att även så kallade ensamvargar sällan är helt ensamma, de figurerar i ett sammanhang.

Hemliga underrättelser

Uzbekistan säger öppet att man varnade Sverige för Akilov. Det finns också anonyma påståenden från den ökända uzbekiska säkerhetstjänsten om att han försökte bege sig till Syrien från Turkiet innan han kom till Sverige 2014. Inget av detta har dock Säkerhetspolisen velat kommentera. Och frågan är om sådana uppgifter klarläggs ens nu. Underrättelser från andra stater är i regel hemligstämplade och kan förmedlas till Sverige mot löfte om att just inte hamna i en brottsutredning där de kan bli offentliga.

Efter det att Taimour Abdulwahab sprängde sig 2010 precis vid just Drottninggatan förblev många uppgifter om hans utländska kontakter hemligstämplade av svenska myndigheter, påpekar Ranstorp.

Många ledtrådar till det som den gången hände mitt i Sveriges huvudstad kom i stället från – Skottland, där det hölls rättegångar mot Abdulwahabs finansiär.

Utredningen väntas ha en hemlig bilaga. Där kan också finnas uppgifter som undanhålls allmänheten av integritetsskäl, såsom bilder på offer.