Friska valpar avlivades på Arlanda

NYHETER

Den planerade hundadoptionen i Makedonien slutade på värsta tänkbara sätt – de fyra friska hundvalparna som skulle placeras i svenska hem avlivades vid ankomsten till Sverige.

Nittonåringarna som tog hit hundarna tvingas stå för veterinärkostnaderna.

– Det enda vi ville göra var att rädda hundar, säger Cheyenne Trejling.

Nittonåringarna Cheyenne Trejling och Amanda Lagerqvist från Helsingborg hade förberett resan till Makedonien noga. Med hjälp av ombud såg de till att fyra gatuhundar placerades i fosterhem och vaccinerades. Före resan var de i kontakt med både Jordbruksverket i Sverige och veterinärer i Makedonien. De ordnade också nya hem åt valparna i Sverige.

Foto: Privat
Cheyenne Trejling med lilla Badi.

– De som skulle adoptera stod på Arlanda och väntade på sina hundar, säger Cheyenne Trejling.

Men när de kom med valparna till Arlanda visade det sig att de hade fått fel intyg av den makedonska veterinären. De hade fått sällskapsdjursintyg, vilket de trodde skulle räcka eftersom valparna inte skulle säljas, utan bortadopteras. Men enligt regelverket klassas de som handelsdjur, eftersom de skulle överlåtas åt andra, och då krävs en annan sorts intyg.

– De kollade igenom papprena flera gånger i både Makedonien och i Grekland och sa att allt såg bra ut, åk vidare till Sverige. Men när vi kom till Sverige sa de att det saknades ett papper, säger Cheyenne.

1 av 5 | Foto: Privat
Alla fyra hundar hade redan fått namn av sina nya familjer. Den här skulle heta Bambi.

Antingen måste valparna avlivas eller skickas tillbaka till Makedonien, fick Cheyenne Trejling och Amanda Lagerqvist veta. Men det gick inga flyg till Makedonien och dessutom vägde Jordbruksverket in att valparna inte skulle få drägliga levnadsvillkor där.

På Arlanda finns ingen möjlighet att förvara hundar under längre perioder, så valparna avlivades. De två nittonåringarna tvingades dessutom skriva under ett dokument där de tar på sig samtliga kostnader för avlivningen.

– Som ett extra slag i magen fick vi höra att vi måste skriva på ett papper där vi tar på oss alla kostnader för avlivningen. Då kom det en man och sa att det kan bli ungefär upp till tio tusen per hund. Det är 40 tusen för två nittonåringar att betala och det enda vi ville göra var att rädda hundar, säger Cheyenne Trejling.

Enligt Jordbruksverket borde den makedonska veterinären ha vetat vilka intyg som krävdes.

– Varken jag eller Amanda kan sova om nätterna, vi kan inte äta ordentligt, jag sitter och nyper mig själv i benet just nu för att inte börja gråta. De som skulle adoptera är nog ännu mer förstörda just nu. Livet har tagit en helt ny vändning för dem, som hade planerat i flera månader att deras hundar skulle komma, säger Cheyenne Trejling.

ARTIKELN HANDLAR OM

Hundar

Makedonien