Död åt hetero-normen

NYHETER

Homosexuella politiker: Jämställdhet är inte bara män och kvinnor

De är unga män med lovande politikerkarriärer. Och de är bögar.

Kristdemokraten Bojan, 20, folkpartisten Martin, 31, och vänsterpartisten Tasso, 30, har ett gemensamt mål: död åt heteronormen.

Men helt olika uppfattningar om hur de ska nå dit.

I dag vidgar Aftonbladet/Ungt val jämställdhetsdebatten.

Det är sällan stämningen mellan politiker från skilda läger är så familjär. Å andra sidan har de tre männen Aftonbladet sammanför i riksdagskaféet också en viktig gemensam nämnare - de är alla öppet homosexuella i en miljö där det normala är att vara en heterosexuell man med fru, barn och Volvo.

Denna erfarenhet har väckt deras politiska engagemang i homofrågor, eller HBT-frågor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som det egentligen heter.

- Jämställdhetsdebatten handlar oftast om män och kvinnor. Det talas inte om att det finns många olika sorters män och kvinnor, säger Tasso Stafilidis, riksdagsledamot för vänsterpartiet.

Naturlig process

- HBT-frågor är ett paradexempel på samarbete över blockgränser och ideologier. Vi har olika visioner om samhället, ändå har vi alla samma syn på samkönat leverne, säger Martin Andreasson, kommunpolitiker för folkpartiet och riksdagskandidat, samt ordförande för Homo-, bi- och transliberaler.

Men riktigt så enkelt är det inte. Alla tre är överens om att "heteronormen", den som säger att det normala är att vara heterosexuell och allt annat är onormalt, måste brytas för att samhället ska bli verkligt jämställt. Hur målet ska nås är de däremot oense om.

- Det är viktigt att vi homosexuella inser att vissa av våra hjärtefrågor kan ta tid. Det måste vara en naturlig process, det finns inte tillräckligt stöd i samhället än, säger Bojan Ticic, distriktsordförande för kristdemokratiska ungdomsförbundet i Stockholm.

Därför tycker han inte att homosexuella ska få adoptera barn. Eller att partnerskap ska jämställas med giftermål.

En argumentation Martin Andreasson och Tasso Stafilidis har svårt för att acceptera.

Viktigt vara öppen om sin läggning

- I alla andra jämställdhetsfrågor är vi så snabba att fatta beslut om lika rättigheter. I den här frågan har det tagit oerhört lång tid, säger Tasso.

- Vi kan inte ha lagar som tvingar oss att leva efter andra människors föreställningar om vad som är moraliskt rätt, säger Martin.

Samstämmigheten är desto större i frågan om vad de själva, som individer, kan göra. Det viktigaste är att vara öppen med den egna läggningen. Tystnaden gör att förtrycket upprätthålls.

- Synligheten i sig är oerhört viktig. Det som skiljer homosexuella från andra grupper som kvinnor och invandrare är att vi kan välja att göra homosexualiteten osynlig. Därmed blir också våra liv osynliga, säger Martin Andreasson.

Tasso Stafilidis är riksdagens enda öppet homosexuella ledamot, ett ansvar han säger sig försöka förvalta väl.

- Tidigare har det varit heterosexuella ledamöter som drivit våra frågor. Då har man pratat om homosexuella. När jag står i riksdagens talarstol går det inte längre att prata om "dem", nu måste de möta mig öga mot öga. Det är så man bryter fördomar, säger han.

Sunda förnuftet viktigare än egenintresset

Bojan Ticic invänder mot att homosexuella skulle driva HBT-frågor bättre än heterosexuella. Om alla grupper bara ser om sitt eget hus hamnar egenintresset främst i stället för det sunda förnuftet.

- Risken är att vi skjuter oss själva i foten. Jag vill inte se homosexualitet i sig som en kompetens, säger Bojan.

Alla tre är intresserade av HBT-frågor. Nu har de knappast haft något val. Öppet homosexuella politiker är en bristvara i dag och de få som finns blir per automatik språkrör i frågor som rör homosexuella.

- Jag är inte bara intresserad av att driva homofrågor, just nu fokuserar jag mest på ungdoms- och studentfrågor. Det är synd att man förväntas driva homofrågor bara för att man själv är bög. Men jag har blivit en sorts bollplank i partiet, indirekt kan jag ju mest, säger Bojan.

Hur gör ni för att profilera sig i andra frågor?

- Men det gör vi ju hela tiden! Fast då skriver inte Aftonbladet om det, säger Tasso, vars främsta kompetensområde egentligen är kulturpolitik.

Tobias Brandel