Sömnlöshet var tecken på tidigt klimakterium

Foto: Jonas Ekströmer/TT
"De pumpade mig full med sömnpiller och ville ganska snabbt sätta mig på antidepressiva", säger Katarina Wilk. Att sömnsvårigheterna kunde ha med klimakteriet att göra var det ingen som tänkte på då hon vände sig till vårdcentralen.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Katarina Wilks erfarenheter har utmynnat i en bok. Genom att inte använda ordet klimakteriet är förhoppningen att också nå de yngre kvinnorna. "Många vill inte inse att de har besvär i tidig ålder", säger hon.

avTT

NYHETER

Humörsvängningar, sömnlöshet och hjärtklappning? Den så kallade perimenopausen kan komma tidigare än vad många tror – en femtedel drabbas redan i tidiga 40-årsåldern.

– Det tog mig flera år innan jag förstod vad jag varit med om, säger Katarina Wilk.

Det var i tidiga 40-årsåldern som Katarina Wilk plötsligt drabbades av svåra sömnproblem. Bristen på sömn påverkade såväl träning som kostintag. Med tiden blev hon kraftigt nedstämd och vände sig till vårdcentralen.

– De pumpade mig full med sömnpiller och ville ganska snabbt sätta mig på antidepressiva. Men det ville jag ju inte eftersom jag vare sig var deprimerad eller utbränd – problemet var bara att jag inte kunde sova, säger hon.

Efter några år eskalerade problemen och vid 45 års ålder urartade det med hjärtklappning och panikångestattacker. Läkarna förstod inte vad det hela handlade om. Först när Wilk började efterforska på egen hand förstod hon att det hade med mensen och hormonerna att göra.

– Jag tänkte absolut inte att det kunde ha med det att göra – jag var ju så ung när jag fick de första symptomen, säger Wilk.

Ingen definierad period

Det hon hade varit med om var alltså det första stadiet av klimakteriet, det vill säga perimenopausen som sträcker sig fram till dess att kvinnan får sin sista mens och går in i menopaus.

Många tror att klimakteriet inträffar först något år innan mensen upphör – men i själva börjar det mycket tidigare, säger Mats Hammar, professor i obstetrik och gynekologi vid Linköpings universitet.

– Klimakteriet är ingen definierad period egentligen, men vi brukar säga att det är när man har ändrade hormonnivåer och möjligheterna att bli gravid blir mindre, säger han.

– Och det börjar mellan fem och tio år innan menopaus.

Genomsnittet för när mensen upphör ligger hos kvinnor i västvärlden vid 51,5 års ålder, men var tjugonde kvinna får sin sista mens innan de fyllt 45 år – och för dessa kan symptomen alltså uppkomma redan i tidiga 40-årsåldern.

Tredjedel rejäla problem

Det första som händer när hormonerna förändras är att mensen börjar bli oregelbunden och sedan kommer värmevallningar. Minst tre fjärdedelar har någon form av symptom på klimakteriet – och var tredje har rejäla sådana.

– Svettningarna är som vanligast först efter att mensen upphört, men kan komma och gå lite också när mensen är väldigt gles, säger Hammar.

Vissa kan vakna varje timme varje natt på grund av vallningarna, och då är det svårt att klara av de dagliga sysslorna och hålla humöret uppe.

För Wilk blev räddningen då hennes gynekolog till slut föreslog henne att prova östrogen. Då var hon 47 år och hade tampats med problemen i många år.

– Jag kom till en punkt då jag var tvungen att prova, och det var väldigt effektivt i mitt fall. Det var som att dra upp en rullgardin, säger hon.

Laddning i ordet

Erfarenheten har utmynnat i en bok. Genom att inte använda ordet klimakteriet är förhoppningen att också nå de yngre kvinnorna.

– Det ligger en sådan enorm laddning i det ordet, och många vill inte inse att de har besvär i tidig ålder, säger Wilk som hade önskat att även vården kunde bidra med ökad kunskap.

– För yngre kvinnor i puberteten finns ju ungdomsmottagningar. Men för kvinnor i den omvända puberteten finns inga sådana specialmottagningar.