Det började med kulturbilagan

Aftonbladet.se var först - blev störst

Det var för exakt tio år sedan.

Aftonbladet var den första svenska tidningen att lägga ut riksnyheter i "cyberspace” – men kulturbilagan var först ut.

Det började som ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet.

I början av 1990-talet var internet någonting vissa tekniker och akademiker kände till. De flesta av oss hade aldrig hört talas om det. För andra var cd-rom det allra hetaste.

På Aftonbladets redaktion höll ledningen ett framtidsseminarium, då ett av ämnena på dagordningen var internet, eller cyberspace som det kallades då.

– Vi kände att nåt var på väg att hända, säger Bo Hedin, som jobbade på Aftonbladet då, och var en av eldsjälarna bakom lanseringen av sajten. Under ett par år var han chefredaktör på Resumé, nu arbetar han som konsult för olika tidningsredaktioner.

JMK drogs in i projektet

På Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation, JMK, vid Stockholms universitet hade funderingarna kring internet och journalistik pågått under flera år.

Universitetet gick ut med en förfrågan till flera olika tidningar, för att undersöka intresset för att lägga ut tidningen på nätet. Bara Aftonbladet nappade.

I början av 1994 var bland andra Mark Comerford från universitetet på ett möte med Aftonbladets dåvarande chefredaktör Thorbjörn Larsson. Så småningom fattades beslutet: Aftonbladet skulle, genom ett samarbete med JMK, bli första svenska tidningen på nätet. Men det var inte nyhetsmaterialet som låg först i kö – valet föll på månadstidningen Aftonbladet Kultur.

Bilagan lades ned

Håkan Jaensson, Aftonbladets kulturchef, kämpade tillsammans med resten av kulturredaktionen för att ledningen skulle välja just deras tidning. Aftonbladet Kultur började som en veckobilaga, men var vid den här tiden en månadstidning som såldes separat. Håkan Jaenssons iver berodde delvis på att Aftonbladet Kultur inte drog in tillräckligt mycket pengar.

– Vi tänkte att det här med nätet innebar att bilagan inte skulle läggas ned, säger han.

Så blev det inte. Bilagan lades ned i juni året därpå. Men Jaensson gillade att valet föll på kulturbilagan, eftersom vissa betraktade kulturjournalistiken som en ”mossig bransch”.

Ett halvår senare: aftonbladet.se låg ute

Efter mötet med Thorbjörn Larsson gick det i rask takt.

Ett halvår senare låg Sveriges första tidningssajt ute på internet.

– Det var Europas första tidning på nätet, säger Mark Comerford. Eller... åtminstone en av de första i Europa.

Aftonbladet hade ingen internetuppkoppling, så allt material fick skickas per bud till Mark Comerfords arbetsrum på universitetet, och sparas på universitetets server.

– Jag satt där under hela sommaren och kodade allt själv, berättar Mark Comerford. Det blev många, långa arbetsdagar.

Konkurrenter protesterade

Det hela bedrevs som ett forskningsprojekt på JMK, och när det stod klart för konkurrenterna att Aftonbladet var föremålet för projektet reagerade flera av dem negativt. En av tidningarna skrev en formell protest till institutionen, och klagade på att en kommersiell produkt fick ligga på universitetets nät.

– Men det handlade ju egentligen bara om att de också ville vara först, säger Mark Comerford.

Vågade chansa

En av anledningarna till att aftonbladet.se var först och blev störst är, enligt Mark Comerford, att ledningen, och framför allt Bo Hedin, vågade chansa. Vid den tiden var det en anna teknisk lösning som gällde, BBS - Bulletin board system. Det är en form av databas som ringdes upp varje gång en besökare loggade in. Detta skulle bli väldigt dyrt, framförallt om någon ville läsa aftonbladet.se från utlandet.

– Det var en beprövad teknik som många använde, men vi bestämde oss för en annan lösning. Det visade sig vara rätt. BBS dog ut när internet slog igenom 1995-1996. Det är en av anledningarna till att Aftonbladet tidigt låg långt framme, säger Mark Comerford.

Uppdaterades sällan

Kulturbilagan kom ut en gång i månaden, så i början uppdaterades inte sajten så ofta. Men efterhand fylldes det på med andra avdelningar. Tidningens Kvinna-redaktion var tidig med material på nätet, liksom Nöjesredaktionen. Även IT-materialet publicerades på nätet.

Lagom till årsskiftet 1994/95 var sedan nyhetsarbetet på nätet i full gång.

Under flera år var Otto Sjöberg chef för redaktionen och ledde utvecklingen på aftonbladet.se. Han är nuförtiden chefredaktör på Expressen.

Vid starten 1994 jobbade tre journalister på tidningen med nätet. I dag är det 47.

Allt tillgängligt

Nästa steg för journalistiken på nätet borde, enligt Comerford, vara att låta allt mer material finnas tillgängligt för läsarna.

– Allt journalistiskt material, utom det som måste skydda källor, borde läggas ut på nätet oredigerat, säger han. Det ger läsarna en möjlighet att göra en bedömning om hur journalister behandlar materialet. Men det finns många motståndare till det.

Bo Hedin tror att aftonbladet.se är ohotad i toppen, så länge redaktionen inte gör bort sig totalt.

– Det gäller att vara med när det händer, säger han. När spelreglerna ändras måste man vara beredd att utnyttja de nya möjligheter som dyker upp.

10 år med aftonbladet.se

Läs också:

Karin Klarström