Nyheter

”Jag står för det jag tycker när det blåser”

avPär Karlsson

Björklund vill inte göra om sig för en valrörelse

Jan Björklund har kritiserats stenhårt för de sjunkande skolresultaten.

Men själv tror utbildningsministern att djupdykningen bli ett viktigt slagträ i kampen för Folkpartiets gamla paradfråga – ett återförstatligande av den svenska skolan.

– Resultatet i Pisa-mätningen kommer leda till en diskussion som leder fram till att allt fler ifrågasätter det kommunala huvudmannaskapet, säger han.

Än så länge sitter Jan Björklund tryggt, både i det tjusiga tjänsterummet på Utbildningsdepartementet i regeringskvarteren och på posten som FP:s partiledare. Men om drygt nio månader är det val och beroende på resultatet kan läget förändras radikalt. Vid en eventuell valförlust blir Björklund inom kort av med minst en och med stor sannolikhet båda sina topposter.

Men utbildningsministern har långt ifrån gett upp. När Aftonbladet träffar honom berättar Björklund att han är väl förberedd inför supervalåret 2014, där två valrörelser ska klaras av, EU-valet i maj och riksdagsvalet i september.

I den senaste mätningen från Statistiska Centralbyrån får FP stöd av 5,4 procent. Vad siktar ni på för resultat i riksdagsvalet?

– Jag är väldigt glad om vi har ett plus på valnatten jämfört med förra gången.

Vilka väljare är det ni ska sno åt er för att gå fram i riksdagsvalet?

– Jag har hållit på det politik i rätt många årtionden och det fungerar inte så att man riktar in sig på en grupp väljare och anpassar budskapet efter dem. Man måste driva det man själv tror på. Ser man historiskt är det personer som är lite mer välutbildade och mer medvetna som röstar på oss. Men vi vill så klart ha så många röster som möjligt.

Vilka är dina bästa sidor du ska släppa fram i valrörelsen?

– Jag tror att jag uppfattas som en ganska tydlig politiker. Jag säger vad jag tycker och står för det även om det blåser. Det går inte att göra om sig inför en valrörelse, vi är ju som vi är och det gäller mig också.

Ni satsar stort på EU-valet i maj och säger att ni är det mest EU-positiva partiet i Sverige. Hur viktigt är det valet för FP?

– Det vet jag inte, men det är viktigt för Sverige. Europa står inför ett vägval och EU befinner sig i en uppförsbacke på grund av krisen. Det här samarbetet växte fram efter andra världskriget. Bakgrunden var att vi aldrig mer skulle ha ett världskrig. Sedan har årtiondena gått och för varje ny generation som växer upp blir minnesbilden av varför EU grundades svagare. Vår huvuduppgift är att berätta varför samarbetet finns och varför det vore olyckligt om det försvagades.

Flera av dina allianskollegor i regeringen har tagit upp en mer EU-kritisk linje. Det handlar både om C och KD. Hur ser du på det?

– Jag tycker det är olyckligt. Man kan tycka olika om olika delmoment och det är inte så att vi säger ja till allt bara för att vi är Europapositiva. Men det är viktigt att man i grunden har en ton där vi i första hand bejakar samarbetet. Om man bara lyfter fram kritiken men aldrig berättar varför detta är viktigt, då kommer vanliga människor till sist inte heller att förstå varför det är det. Vi som är opinionsbildare och politiker har ett ansvar att också i motvind förklara varför samarbetet är avgörande för vår framtid.

Så de övriga allianspartierna står inte upp i den motvind som blåser?

– De gör det delvis, men jag noterar också att det finns ett tonläge som är mera kritiskt än det var förut.

LO och S gjorde nyligen ett gemensamt utspel om arbetskraftsinvandring och ordning och reda på arbetsmarknaden. Både Reinfeldt och Svenskt Näringsliv kritiserade det hårt och sa att det handlade om protektionism och högerpopulism. Varför har inte FP varit ledande i den debatten, fri rörlighet känns som en liberal grundbult?

– Nej, det stämmer inte. Erik Ullenhag har varit ute och varit ganska hård. Vi är väldigt kritiska mot det utspelet. Jag tror att LO och S är rädda för att LO-medlemmar ska rösta på SD. Det handlar om en anpassning, att man nu vill stänga ute invandrarna som de säger kommer hit och tar våra jobb. Det är en förfärlig retorik som underblåser en fientlighet mot invandring.

Flera LO-förbund säger att de i dag har svårt att upprätthålla kollektivavtalen när utländsk arbetskraft gör jobbet billigare och att det dessutom fuskas mycket. Hur ser du på det?

– Fuskas det ska det anmälas och rättas till. Men så länge man följer reglerna ska vi ha öppna gränser.

Men gör de inte facket bara vad de tror är bäst för sina medlemmar?

– Det är väl både och. Men man kan fundera på varför utspelet kommer precis just nu när SD går framåt i LO-grupperna.

Det har gått några veckor sedan Pisa-undersökningen kom och visade på att skolresultaten i Sverige störtdyker. Du är i grunden skolpolitiker och har varit utbildningsminister i sju år. Hur reagerade du på resultatet?

– Det är tungt för Sverige, för regeringen och även för mig. Men det har varit en nedförsbacke när det gäller undervisningsresultaten i 20 år. I mätningen man mätte resultaten för eleverna i årskurs nio för två år sedan. Då fanns det inget som inträffat som skulle ha brutit den nedåtgående kurvan. De väldigt stora reformer vi gör i skolan började ju 2011/12 och genomförs med full kraft nu.

Du har sagt just att det tar tid att vända skolresultaten. Men det finns exempel på andra länder i Pisa-undersökningen där man vänt utvecklingen som Polen, Norge och Tyskland. Hur ser du på det?

– I Polen tog det femton år. Även i Norge har man haft gott om tid på sig. Man pratar om att det tar ungefär sex år att vända resultaten. Reformerna vi gjort började gälla 2011/12 och då får man räkna framåt. Men det är ju inte så att allting vänder på en gång. Vi ser ju att det vi gjort på lärarutbildningen lett till ett ökat söktryck. Däremot dröjer det när det gäller slutbetygen i årskurs nio.

Hur ska FP driva skolfrågan i valrörelsen. Vad är ert nästa steg?

– Vi gör nu den största omreformeringen av svensk skola sedan folkskolan infördes på 1800-talet. Det är nya läroplaner, nya betygssystem, ny lärarutbildning, ny skollag, ny gymnasieskola, lärlingsutbildning och ny läroplan för förskolan. Det finns en lång rad förändringar som görs och det viktigaste är att genomföra dem med full kraft.

Så vägen framåt är att hålla fast vid de här sakerna?

– Det viktigaste är att inte byta kurs. Pisa-undersökningen bekräftade det vi visste, den gamla skolpolitiken fungerade inte. Men med det sagt tror jag att de reformer vi nu gör kommer att räcka för att vända utvecklingen. Men om vi vill tillbaka till toppen behövs mer. Jag menar att vi behöver återförstatliga den svenska skolan. Kommunaliseringen har inte fungerat. Vi behöver även gå ned med betygen några år till och fokusera mer på ordning och studiedisciplin.

Vad blir bättre om skolan förstatligas?

– Till att börja med handlar det naturligtvis om en likvärdighetsaspekt. Vi har 290 kommuner och det börjar se väldigt olika ut på många håll. Det kunnande och den kompetens som krävs finns inte ute i kommunerna. Vill vi hamna på tio-i-topp i Pisa-mätningen om ett antal år krävs det kraftfulla förändringar.

Flera partier vill förstatliga skolan, men det är på olika sidor om blockgränsen. När tror du att det kan bli verklighet?

– Om det går att uppnå en enighet bland partierna går det att göra väldigt snabbt. Men vi är inte där än. Jag tror i och för sig att Pisa-undersökningen kommer att leda till en diskussion. Det går inte över en natt, men det kommer att leda till en diskussion som leder fram till att allt fler ifrågasätter det kommunala huvudmannaskapet.

Vem är din huvudmotståndare i valet nästa höst?

– Stefan Löfven. Om det skulle bli en rödgrön seger blir S det regeringsledande partiet. Ideologiskt är det V och SD som är våra huvudmotståndare. Men när valet närmar sig står kampen om regeringsmakten.

Om Alliansen förlorar valet, hur länge stannar du då som partiledare?

– Jag är inställd på att fortsätta ett bra tag. Men det avgör ju inte bara jag själv, jag ska ju ha partiet med mig också.