Grönt te kan förbättra minnet hos personer med Downs syndrom

NYHETER

Grönt te har länge varit känt för sina många och positiva hälsoeffekter.

Nu kan det även tänkas förbättra den kognitiva förmågan hos personer med Downs syndrom.

Det visar en årslång forskningsstudie, publicerad i The Lancet Neurology.

En kemikalie i grönt te har visat sig förbättra den kognitiva förmågan hos personer med Downs syndrom. Det framgår i en ny forskningsrapport som publicerats i The Lancet Neurology enligt brittiska The Telegraph.

– Detta är första gången som en behandling har visat sig ha effekt på den kognitiva förbättringen hos personer med detta syndrom, säger Mara Dierssen, huvudansvarig för studien och forskare vid Centre for Genomic Regulation i Barcelona.

Totalt deltog 84 unga vuxna med Downs syndrom i den kliniska studien som genomfördes under ett års tid.

Personerna delades upp i två lika stora grupper där hälften gavs koffeinhaltigt kosttillskott med ämnet Epigallokatekingallat, vanligt förekommande i te, i synnerhet i grönt te, kombinerat med regelbunden nätbaserad kognitiv träning. Den andra halvan fick samma nätbaserade träningsövningar men placebo.

Bättre förmåga att minnas saker

I de flesta fallen var det ingen skillnad mellan de olika grupperna, men när det gällde vardagliga färdigheter, förmågan att komma ihåg mönster och minnas information som vidarebefordrats muntligt så gjorde gruppen som fått ”grönt te” betydligt bättre ifrån sig, skriver The Telegraph.

Deras resultat förbättrades därtill över tid.

Utomstående experter beskriver det som ”ett viktigt arbete" och kallar resultatet av studien ”intressant”, enligt The Telegraph. Marie-Claude Potier, specialist på Downs syndrom vid Brain and Spine Insitute i Paris säger att resultatet är ett ”kliv framåt”.

– Det är spännande att en förståelse av den genetiska neurobiologin bakom Downs syndrom kan möjliggöra sjukdomsspecifika behandlingar, säger David Nutt, chef vid Centre for Neuropsychopharmacology vid Imperial College i London.

Fler kompletterande undersökningar måste dock till för att forskningsresultatet ska kunna bekräftas. Och Mara Dierssen är tydlig med att resultatet av studien inte ska tolkas som att det finns ett ”botemedel” mot den medfödda kromosomavvikelsen.

– Men det kanske kan vara ett verktyg för att förbättra dessa individers livskvalité, säger hon i ett uttalande.

ARTIKELN HANDLAR OM