Inget därute kan göra dig lycklig

Publicerad:
Uppdaterad:
Anna Kjöller gillar att filosofera över ett andligt perspektiv på tillvaron.
Anna Kjöller gillar att filosofera över ett andligt perspektiv på tillvaron.

Inte något eller någon annan kan göra mig lycklig.

Endast illusionen kan lura mig att tro att så skulle vara fallet.

Lycka är ett tillstånd av varande, av de tankar jag väljer om hur jag vill må i denna stund.

Jag trodde för en tid, att jag faktiskt var lycklig. Men så förändrades omständigheterna kring min livssituation och grumlade mina känslor av lycka. Det var då jag insåg att jag gått i illusionens fälla. För vore jag verkligen lycklig, ja då skulle inga omständigheter i världen kunna rubba detta grundläggande tillstånd i min existens.

Ingen man, inget barn, ingen karriär, status eller pengar kan skänka mig lycka i mitt inre. Endast tanken om den jag verkligen är kan vara beständig. INGEN eller INGET där ute kan ge mig detta.

Säkert borde jag glädjas över denna nya insikt, som uppenbarats för mig på mer än på det intellektuella planet, ändå känner jag sorg.

Från och med nu måste jag ju själv ta ansvar för mitt eget välbefinnande och bli min egen skapare av tillvaron och ack, så mycket mer jobb det kommer att innebära!

En flytt eller ett partnerbyte, känns spontant som något mer lockande.

Jag förtränger motståndet dessa känslor ger upphov till, genom att ge mig iväg ut på lite shopping. Inget dövar så som en bra shoppingrunda och ger mig en lättköpt respit att värja mig mot medvetandets pockande röst.

Jag berusar mig genom diverse kickar som ger mig tillfredsställelse för stunden och fortsätter så ett bra tag, tills allt jag har kvar är känslan av tomhet. Jag kan inte längre lura mig själv till att fortsätta på den vägen. En dörr i mitt medvetande har öppnats på glänt och går inte att stänga igen.

Det krävs stor styrka att våga lyssna till sitt inre, men jag tror inte att livet ger oss mer vägledning än vad vi klarar av. Allt vad som kommer till oss uppenbaras av en anledning, och sedan är det upp till oss hur vi förvaltar den gåvan. För mig är livet allt för stort, för att lämna utrymme åt det vi kallar slumpen, eller tro att vi formas av en rad ”tillfälligheter” på vägen. Genom att verkligen se på dessa omständigheter i vardagen, kan vi också öppna alla våra sinnen för att ta emot de budskap som hela tiden uppenbaras för oss.

Kanske kan vi då tillåta oss, att uppleva en smula skön magi i våra liv.

Anna Kjöller

Publicerad: