FRA-lagen kan rivas upp

NYHETER

Ett av flera tänkbara scenarier när FRA-frågan tas om i höst

FRA-lagen har klubbats av riksdagen.

Om den börjar gälla vid nyår är fortfarande oklart.

Vad är det som händer?

Aftonbladet.se reder ut signalspaningsbegreppen.

Den 17 juni stod Fredrick Federely (c) i riksdagens talarstol och kämpade med tårarna.

In genom riksdagshusets tjocka väggar dånade trummorna och ropen skallade:

”Stoppa FRA! stoppa FRA! stoppa FRA!”

FRA-lagen stoppades inte. Trots tårarna accepterade skeptiker som Federley den nya signalspaningslagen.

På ett villkor: Att regeringen under hösten kommer tillbaka till riksdagen med ett antal förslag som ska säkra allas vår personliga integritet.

Fyra scenarier

Men kritikerna utanför riksdagshuset var inte nöjda. Inte de skarpaste kritikerna inne i riksdagen heller.

Under sommaren har debatten ökat i styrka. Om lagen alls blir verklighet från den 1 januari nästa år återstår att se.

Det här kan hända i höst.

scenario 1: Regeringen återkommer till riksdagen med ett antal förslag som ska stärka skyddet för den personliga integriteten. Statsminister Reinfeldt och försvarsminister Tolgfors har sagt sig vara öppna för förbättringar. Ett förslag som diskuteras kom från centerpartiet förra veckan. Även folkpartiet har en egen grupp som just nu diskuterar hur integritetsskyddet ska stärkas.

Regeringen enas kring en tilläggsproposition. Allianspartiernas egna kritiker accepterar förslaget och en riksdagsmajoritet röstar ja, troligen i december. FRA-lagen börjar som planerat gälla från 1 januari nästa år. Från 1 oktober 2009 får FRA tillgång till teleoperatörernas trafik och därmed alla mejl, internettrafik och telefonsamtal som passerar Sveriges gränser.

scenario 2: Regeringen gör som centerpartiet har föreslagit och lägger en del av FRA-lagen på is. Istället ska det utredas vidare hur personer i Sverige ska skyddas mot signalspaning. Från 1 januari får FRA bara spana på så kallad transittraftik. Alltså trafik som passerar via Sverige men där varken avsändaren eller mottagaren finns i landet.

scenario 3: Under hösten skriver oppositionspartierna en eller flera motioner som kräver att FRA-lagen rivs upp. Även företrädare för den borgerliga alliansen har sagt sig vara beredda att skriva egna motioner för att stoppa lagen. Röstar en riksdagsmajoritet ja till en sådan motion rivs FRA-lagen upp och en ny utredning tillsätts som ska se över hela frågan från början. För att det ska bli verklighet krävs att ett antal borgerliga ledamöter röstar med en sådan motion och därmed mot den egna regeringen.

scenario 4: Regeringen lyssnar till opposition och interna kritiker, fryser frågan och tillsätter en bred parlamentarisk utredning som på nytt går igenom hur FRA-lagen ska utformas.

FRA-lagen

Det här röstade riksdagen ja till den 18 juni i år.

Försvarets radioanstalt (FRA) får rätt att som tidigare spana i radiotrafik men också i kabeltrafik, det vill säga internet och telefonledningar.

Signalspaning får ske för att kartlägga "yttre hot" mot landet. Yttre hot kan vara: terrorism, spridning av massförstörelsevapen, internationell kriminalitet av stor omfattning (tex vapen, -drog eller människosmuggling) samt hot mot den tekniska infrastrukturen, som tele- och datasystem.

Spaning i kabel får bara ske när trafiken går över Sveriges gränser.

Signalspaning sker efter inriktningsbeslut från regeringen.

Spaningen sker genom olika typer av sökbegrepp.

Sökning på enskilda personer får bara ske om det är av "synnerlig vikt".

En ny "domstolsliknande" nämnd ska ge tillstånd till spaning med sökord mot enskilda personer.

Tillstånd för signalspaning ges för högst sex månader i taget.

Regeringen ska senast i höst återkomma till riksdagen med förslag till hur enskilda personer ska skyddas.

Regeringen ska lämna årliga rapporter till riksdagen. En kontrollstation införs 2011.

Datainspektionen får i uppdrag att följa FRA:s verksamhet ur ett integritetsperspektiv.

Lagen träder i kraft 1 januari 2009.

Från 1 oktober 2009 börjar FRA få tillgång till trafiken från teleoperatörerna.

Detta har hänt

Hemlig underrättelseinhämtning har en lång tradition i Sverige. Men det är först nu som den diskuteras så öppet.

Anledningen till att frågan blev aktuell igen berodde främst på teknikutvecklingen, men också på nya slags hot som terrorism och risk för it-angrepp.

Sedan början av 1990-talet har Försvarets radioanstalt, FRA, bara haft möjlighet att spana mot trafik i etern. När tekniken förändrades och allt mer trafik gick över till kabel genom internet och telefoni förlorade FRA kontrollen över en stor del av kommunikationen.

2007 la dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg fram förslaget om en ny anpassad försvarsunderrättelseverksamhet. Men förslaget möttes av våldsam kritik, främst när det gällde skyddet av den personliga integriteten, och våren 2007 beslutade riksdagen att bordlägga frågan.

När FRA-lagen blev aktuell igen i våras ökade kritiken ytterligare. En knapp riksdagsmajoritet röstade ja till lagen, men krävde av regeringen att återkomma med fler förslag för att skydda enskilda personer mot FRA:s signalspaning. Just nu arbetar regeringen med tilläggspropositionen som riksdagen ska ta ställning till senare i höst.