Skyller på varandra – för krossade jobbpakten

avPär Karlsson

Publicerad:
Uppdaterad:

Svenskt Näringsliv säger att det var LO:s fel att regeringens stora jobbpakt brakade ihop

1 av 5 | Foto: Björn Lindahl
Stänger dörren I går fick LO:s orföfrande Karl-Petter Thorwaldsson beskedet av Svenskt Näringslivs Urban bäckström att den planerade jobbpakten inte bli av.

Det skulle bli ett av Fredrik Reinfeldts viktigaste ­vapen i nästa års valrörelse.

Men jobbpakten brakade samman.

Aftonbladet kan i dag ­avslöja spelet bakom den havererade satsningen mot ungdomsarbetslös­heten.

I går morse kom döds­stöten för den planerade jobbpakten. Då ringde Svenskt Näringslivs vd ­Urban Bäckström upp LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson och meddelade att det inte blir någon jobbpakt med de kriterier som facket krävt.

Viktigaste trumfkortet

Det innebar att statsminister Fredrik Reinfeldts (M) och finansminister ­Anders Borgs (M) stora plan för att mota tillbaka ­både ungdomsarbetslös­heten och Socialdemokraterna gått upp i rök.

Enligt uppgifter till ­Aftonbladet var pakten ett av regeringens viktigaste trumfkort för att nå en tredje valseger på raken.

Den lanserades i somras och var en tänkt uppgörelse mellan fack, arbetsgivare och regeringen. Unga under 25 år skulle komma in på ­arbetsmarknaden via yrkesintroduktionsavtal, där de jobbade och fick lön 75 procent av tiden och fick utbilda sig resten. Staten sköt till pengar till handledarstöd.

Sedan dess har det pågått intensiva diskussioner mellan de tre parterna. De senaste veckorna har insatserna blivit allt högre och utvecklats till en rejäl ­kohandel.

Sprack förra veckan

LO har tidigare krävt sänkta a-kasseavgifter för att gå med, vilket regeringen lovat. Svenskt Näringsliv ville att staten skulle betala delar av arbetsgivaravgiften för de unga som anställdes.

Facket krävde samtidigt att regeringen skulle låta bli att, som planerat, luckra upp arbetsrätten. Det kunde ­Anders Borg tänka sig, om fack och arbetsgivare i stället inledde centrala förhandlingar och löste frågan om en rörligare arbetsmarknad den vägen.

Enligt uppgifter till ­Aftonbladet var pakten körd i botten redan i förra veckan. Då ringde en högt uppsatt företrädare i Svenskt Näringsliv och meddelade LO-ledningen att man inte accepterade fackets krav om att regeringen inte fick röra lagstiftningen om arbetsrätten.

Frågan hade då diskuterats i Svenskt Näringslivs mäktiga beredningsutskott.

– Där fanns ingen som tvekade. Det vore märkligt att för lång framtid låsa möjligheterna att göra ­någon som helst förändring i lasreglerna, som hör till en tid då Sverige såg annorlunda ut. Men vi var villiga att diskutera vidare i andra frågor, säger en källa inom Svensk Näringsliv.

Ett rimligt krav

Enligt LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson var kravet fullt rimligt.

– Det är svårt för oss i ­facket att gå in i en jobbpakt om lärlingssystem om regeringen samtidigt kan lagstifta om provanställningar för alla lärlingar. Det funkar inte. Men Svenskt Näringsliv köpte inte det. Men de kan inte få allt de vill, säger han.

I går utbröt ett häftigt ordkrig mellan parterna. Enligt arbetsgivarsidan ligger skulden helt hos facket.

– LO nöjer sig inte med att hitta en uppgörelse om ungdomsjobben, utan man ställer en massa andra krav. Det är ett respektlöst sätt, säger Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren.

Kan vara aktuellt

Finansminister Anders Borg vägrar att se de havererade förhandlingarna som ett nederlag. Han menar i stället att den avgörande frågan om yrkesintroduktion inte avgörs på central nivå – utan i förhandlingarna i de olika branscherna. Flera fackförbund har redan tecknat avtal om yrkesintroduktion. Om flera förbund går vidare i frågan är det fortfarande aktuellt att sänka a-kasseavgifterna.

– Nyckeln måste vara att det sker framsteg på områden där det är flest unga som kan komma in, säger han.

Senare på kvällen passade S-ledaren Stefan Löfven på att ge en känga till regeringen. På en snabbt samman­kallad pressträff beklagade han att samtalen om jobbpakten havererat, men fyllde i:

– Det här är en stor prestigeförlust för regeringen och statsministern.

Detta var jobbpakten

En tänkt uppgörelse mellan regeringen, facket och arbetsgivarsidan.

Lanserade av stats­minister Fredrik Reinfeldt under Almedalsveckan i somras, som ett led i kampen mot den höga ungdomsarbetslösheten. Han sa då att det kunde ge 30 000 nya ungdomsjobb.

Pakten bygger på att unga under 25 år ska komma in på arbetsmarknaden via yrkes­introduktionsavtal som sluts mellan fack och arbetsgivare.

De unga ska jobba och få lön 75 procent av ­tiden, medan resten ­ägnas åt utbildning där staten skjuter till pengar till handledarstöd.

Liknande avtal har ­redan träffats mellan flera fackförbund och deras parter, det gäller bland annat IF Metall.

Experten: Jobbpakten var viktig

Jobbpakten kunde ha ­utnyttjats av regeringen i en valrörelse – men blev till inget efter gårdagens besked.

– Det hade varit bra för regeringen om man hade kunnat slå en brygga över till LO. Hade de fått uppgörelsen på plats kunde man ha sett det som en fjäder i hatten för regeringen, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid ­Göteborgs universitet

Hur viktigt var det för regeringen att få ­igenom jobbpakten?

– Viktigt. Regeringen ­behöver många verktyg för att kunna vända den bild som är på väg att byggas upp snabbt nu – att regeringen har misslyckats med arbetsmarknadspolitiken.

Hur påverkar det val­rörelsen?

– Regeringen behöver visa handlingskraft på arbetsmarknadspolitikens område och man behöver absolut få ner de dåliga siffrorna. Får man inte det är det viktigt att man visar att man gör så mycket som står i deras makt. I det läget var det här en viktig pusselbit.

Varför är den här ­frågan så uppmärksammad?

– Det är en ganska stor ­reform som är viktig för väldigt många unga. Det är också lite grann av en nytändning för den svenska modellen, att parterna skulle sitta ner och att man i samförstånd skulle försöka lösa problemet. Därför är det symboliskt viktigt.

Publicerad: