Ja! Ett nej är ett nej

NYHETER

Domen är en seger för svenska kvinnor

Foto: Ett liv på låtsas ”Under den fina ytan handlar det bara om sex, sprit, knark och våld”, skriver den nu 20-åriga kvinnan som utsattes för våldtäkten.

Ett nej är alltid ett nej.

Även mitt i ”hårdsexet”.

Det slog Svea hovrätt fast i går.

Exakt klockan elva delades dom B 3806-07 ut till media som väntade i foajén till Wrangelska palatset på Riddarholmen i Stockholm.

Det prasslade när journalisterna böjde sina huvuden över domen. För övrigt inte ett ljud.

Inte ett: ”Dom blev fällda.” Eller: ”Dom fick fyra år.”

Det var knäpp tyst.

Kanske var de andra lika förvånade som jag.

En fällande dom? Tvärtemot alla spekulationer och förhandstips, så hade Stureplansprofilerna blivit fällda för grov våldtäkt och dömda till fyra års fängelse och ett rekordstort skadestånd på 155.300 kronor.

En glimt av hur det kan vara

Jag måste erkänna att jag blev stillsamt glad över den där hovrättsdomen. Inte för att grabbarna blev fällda – utan för hur hovrätten resonerade kring den unga flickans sexualitet.

Att hon hade rätt att vara sexuell och gå med på ett sex, som hon kanske skulle haft vett att säga nej till.

Att hon hade rätt att säga nej.

Att hon hade rätt att säga nej mitt i – mitt i det hårdföra sexet.

Att hon hade rätten att ändra sig.

Att hon hade rätten att dra sig ur, när hon märkte att ”hård-sexet” var på väg långt bortom hennes kontroll.

Jag blev också glad av ett annat skäl. Jag blev glad, därför att jag plötsligt tyckte mig se en glimt av det svenska rättsväsendet, hur det kunde vara när det fungerade. Vad det gäller sexualbrottslagen och lagföringen av mäns sexuella våld mot kvinnor och barn, så har jag så smått börjat tappa tron.

Och det har funnits skäl för det.

Usla och slappa förundersökningar. Arroganta åklagare som ser det som en fjäder i hatten att anmälningar om våldtäkt inte går till åtal. Här i Stockholm city leder till exempel bara 4–7 procent av anmälningarna till ett åtal. (2001–2004) Och enligt ett pågående forskningsprojekt, så blir en tredjedel av de misstänkta våldtäktsmännen aldrig hörda av polisen.

Och så är det rättssäkerheten.

De förstod att hon inte ville

När det gäller män, så brukar det alltid talas mycket om rättssäkerhet. Om ”bevissvårigheter” och att ingen ska bli oskyldigt dömd.

Att hellre fria än fälla.

Och javisst – det är ju självklart.

Men när det handlar om de våldtagna kvinnorna, så har resonemanget om ”rättssäkerhet” aldrig haft samma framträdande roll.

Men – om en förundersökning aldrig inleds. Om polisen inte ens orkar förhöra den misstänkte, är inte det också ett hot mot rättssäkerheten?

Ett allvarligt hot mot kvinnornas rättssäkerhet.

Det finns ännu litet glädje kvar i den här domen.

Och det är att Svea hovrätt inte idiotförklarade de två männen, att de ansåg att det var uteslutet att profilerna inte hade förstått att den unga kvinnan inte ville.

Men att de ändå förgrep sig på henne.

Våldtog henne.

Männen fick redogöra för sitt sex

Och för ovanlighetens skull fick de två åtalade männen stå i rätten och redogöra för sitt tidigare sexliv och svara på frågor som: Gillar du förnedringssex? Brukar du tycka om att örfila, spotta och smiska? Skada?

Men det som gör Svea hovrätts dom till en seger för kvinnorna, är att den ger oss ett spelrum att agera som sexuella varelser:

Kvinnor kan ha hårdsex och ändå ha rätt att säga nej.

Kvinnor behöver inte gömma sig i den grå offermantelns djupa veck för att bli trodda och respekterade.

Kvinnor är inga offer.

Ett nej är ett nej.