Minister i bråk med internetleverantörer

Nya regler om datalagring försvårar för polisen

Foto: Izabelle Nordfjell/TT
Justitieminister Morgan Johansson (S).
NYHETER

Antalet polisutredningar om övergrepp på barn som sprids på nätet kan sjunka kraftigt. Orsaken är enligt åklagare de nya reglerna för datalagring som gör att operatörer inte längre behöver spara uppgifter.

– I princip alla fall börjar med ett ip-nummer. Utan det har vi ingenstans att börja nysta, säger kammaråklagaren Thomas Bälter Nordenman, specialiserad på it-brott.

Samtidigt bråkar justitieministern och internetleverantörerna om lagstiftningen.

Polisen säger att den redan har dåliga förutsättningar för att utreda fall där filmer och bilder på sexuellt utsatta barn sprids, säljs och laddas ner på nätet. Som SvD:s och Aftonbladets granskning visat så pekar en del på att låga straffsatser för barnpornografibrott är en av orsakerna, och att lagen ligger under det som kallas för brott mot allmän ordning.

Men ytterligare hinder kan nu komma att påverka polisens arbete. Sedan årskiftet behöver inte längre teleoperatörerna lagra data i sex månader, efter ett beslut från EU-domstolen. Det, menar åklagare, kommer att innebära att möjligheterna att utreda it-brott blir nästan omintetgjorda. I korthet kan det innebära att poliser inte längre kan begära ut data om misstänkta nätpedofiler.

– Alla groomingärenden vi haft har börjat med ett ip-nummer, sedan gör vi husrannsakan och hittar datorer med material. I princip alla fall börjar med ett ip-nummer. Utan det har vi ingenstans att börja nysta, säger Thomas Bälter Nordenman, kammaråklagare som är specialiserad på it-brott.

”Ska sätta press på bolagen”

När justitieminister Morgan Johansson på måndagen öppnade för en översyn av barnpornografilagen beskrev han EU-domstolens beslut som ett stort problem. Han säger att teleoperatörer fortsättningsvis kan och bör lagra uppgifter frivilligt och dela dem till myndigheter.

– Vi ska försöka sätta press på en del av telekommunikationsbolagen som absolut inte vill lagra information. Även om det inte nu finns en lagstiftning som tvingar dem att göra det, så kan de göra det på frivillig väg. Det kan vi behöva när vi utreder just den här typen av brott, säger Morgan Johansson.

Men det här är felaktigt, säger Tele2:s chefsjurist Stefan Backman. Han säger att EU-domstolen konstaterat att det svenska datalagringsdirektivet stått i strid med grundläggande mänskliga rättigheter. Och att EU-domstolens beslut inneburit att Tele2 måste sluta lagra uppgifter på det sätt de gjort.

”Svårt följa hans logik”

– Vi har svårt att följa hans (Morgan Johansson, reds anm.) logik. Hans resonemang går inte ihop. Det överensstämmer inte med gällande rätt när han säger att vi kan lagra om vi vill, nej, det kan vi inte utan att bryta mot lagen. Men vi instämmer i att det behövs lagändringar på området, säger Stefan Backman.

Stefan Backman säger vidare att man redan samarbetar, och givetvis vill fortsätta samarbeta, med myndigheter för att bekämpa spridning av övergreppen. Men samtidigt har Sverige efter EU-domstolens beslut ett akut problem att lösa.

– Datalagringen är till för att bekämpa allvarlig brottslighet. Men historiskt har vissa uppgifter, till exempel vem som har haft en viss ip-adress vid ett visst tillfälle, använts för att bekämpa rena bötesbrott. Sverige måste i lagstiftning specificera hur datalagring ska få användas samtidigt som den personliga integriteten upprätthålls. Här är EU-domstolen väldigt tydlig med att den svenska lagen brister. Sverige har inte hittat balansen mellan brott och integritet, säger Stefan Backman.

För att hejda dokumenterade sexuella övergrepp mot barn blockerar Tele2 redan i dag webbplatser där materialet sprids. Men om lagen förändras på ett sätt som innebär att även den personliga integriteten beaktas ska man ställa upp på att dela uppgifter från sina användare. Men det är bråttom, säger Stefan Backman.

– Vi förstår inte varför det här har tagit så lång tid. Vi har påtalat ändringsbehovet i flera år utan att få gehör. Bollen ligger helt uppenbart hos beslutsfattarna i riksdagen och regeringen.