Snabbspår i brottmål ska spridas över landet

avTT

Publicerad:
1 av 2 | Foto: Johan Nilsson/TT
Snabbspåret innebär bland annat att patrullen tillgängliggör utredningen för den misstänkte redan på brottsplatsen och stakar ut fortsättningen för vad som kommer att ske. Arkivbild.

Snabbspåret för att effektivare utreda och lagföra enklare brott ska nu utökas och användas över hela Stockholm.

Målet är att metoden, som nått goda resultat men även mötts med farhågor om bristande rättssäkerhet, ska spridas över hela landet.

Det så kallade snabbspåret bygger på ett regeringsuppdrag från 2018 och handlar om att effektivisera brottmålsprocessen i alla led och korta handläggningstiderna för mindre allvarliga brott – från registrerad anmälan till avslut hos polis, åklagare eller domstol.

Verksamheten som pågått i norra Stockholm sedan 2018 ska i år utvidgas till hela staden.

Effektiviseringen bygger på två delar, förklarar Jörgen Nilsson, projektledare för försöksverksamheten och sektionschef på polisen; dels en ny arbetsmetod, dels en förändring i lagstiftningen.

– Vad gäller lagstiftningen har man förändrat delgivningssätt, så att man tillgängliggör utredningen för den misstänkte redan på brottsplatsen och stakar ut fortsättningen för vad som kommer att ske.

– Och metoden bygger på att vi kopplar ihop de olika länkarna: att patrullen på plats direkt har nära telefonkontakt med en förundersökningsledare som kan ge återkoppling för vad som behöver göras, säger Jörgen Nilsson.

Förutom att snabba på processen har förfarandet även inneburit en drastisk minskning av antal fel i förundersökningarna, säger Jörgen Nilsson.

Effektivt

En delutvärdering från Brottsförebyggande rådet (Brå) visade att mediantiden för handläggningen av ärendena inom försöksverksamheten var markant kortare än i liknande ärenden som hanterades utanför försöksverksamheten.

– Resultaten var i huvudsak positiva, säger Sara Jonsson, en av författarna till Brå-rapporten.

– Troligen bidrog en kombination av saker, dels polisens förändrade arbetssätt, men också de nya verktygen i form av lagändringar vad gäller delgivningen, säger hon.

Försvarsadvokaten och straffrättsexperten Ulrika Borg är dock rädd för att rättssäkerhetsaspekter missas när arbetssätt ska effektiviseras.

Inga försvarare

Hon nämner som exempel att försvarare saknas när förhör genomförs direkt av polis på brottsplatsen.

– Blir man föremål för polisens intresse kan man tänka att man säger vad som helst för att komma därifrån. Det kan göra att man exempelvis erkänner saker som man i och för sig har gjort, men där man kanske inte har haft ett juridiskt uppsåt, eftersom du saknar ett försvarstänk.

Hon ser också en risk med ett sluttande plan med att mer allvarlig brottslighet hamnar inom snabbspåret. Men det finns även stora fördelar med förfarandet, är hon noga med att framhålla.

– När det gäller ringa brottslighet kan det i vissa fall ta flera år innan det hamnar i domstol, vilket kan göra att livet hamnar lite på vänt. Så det är oerhört positivt för våra klienter när det går fort, säger Ulrika Borg.

Brå kommer att beröra några av rättssäkerhetsaspekterna i slutrapporten som publiceras i april. I delrapporten såg man dock inga stora problem.

– Men man kan exempelvis lyfta det att mycket information ska ges till den misstänkta direkt på brottsplatsen av polisen i yttre tjänst. Där finns utmaningar att man ska kunna ta till sig allt, särskilt om man inte talar samma språk. Det är viktigt att man har säkra rutiner kring det, säger Sara Jonsson.

Färsk minnesbild

Jörgen Nilsson på polisen anser att rättssäkerheten har ökat med det nya förfarandet.

– Om systemet hanterar ärenden snabbare och effektivare har man en färskare minnesbild i rättssalen, vilket jag ser som ett tecken på högre rättssäkerhet.

Han påpekar att det även tidigare sällan fanns med försvarare i den typ av ärenden som är aktuella i snabbförfarandet. Skillnaden nu är att man har en metod för att säkerställa att allt sköts rätt, då det krävs kontakt med en förundersökningsledare.

Under 2020 ska försöken med snabbspåret spridas till samtliga regioner inom Stockholmspolisen, och inom kort ska ett förslag för nationell spridning presenteras. Det är tänkt att börja implementeras vid årsskiftet 2020–2021.

– Jag tycker det är klokt att man gör det stegvis, en stor framgångsfaktor i detta är att man skapar lokal delaktighet bland poliser, förundersökningsledare, åklagare och tingsrätter, säger Jörgen Nilsson.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Stockholm