Lägst antal inbrott på nära två decennier

Foto: Stina Stjerkvist/TT
Villainbrotten går stadigt ned och årets sex första månader ligger på samma låga nivå som under 2001. Bilden är arrangerad. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Antalet anmälda bostadsinbrott minskar. Från att ha slagit rekord ligger nu inbrotten under första halvåret på samma nivå som 2001.

Orsaken är inte helt klar och åsikterna om hemlarm är effektivt går isär.

Efter att antalet anmälda bostadsinbrott nådde sin topp 2015 har anmälningarna gått ner till en rekordlåg nivå. Preliminära siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att antalet anmälda inbrott i villa och radhus under årets första sex månader är det lägsta sedan 2001. Vad det beror på, och hur man bäst skyddar sig, råder det delade meningar om.

– Den sociala kontrollen har ökat och invånarna i bostadsområdena har fått ett ökat medvetande, säger Tomas Håkansson, nationellt sakkunnig om inbrott på polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Själva inbrotten har enligt polisen gått till på liknande sätt under längre tid och sker mestadels under årets mörka månader, med en ökning i semestertider.

Positiva till larm

Gällande hemlarm går åsikterna isär om huruvida de hjälper. Susanne Fagerberg, inbrottsskadeexpert på Länsförsäkringar, är positiv till hemlarm och uppger att de ger effekt, men är osäker på om den sjunkande trenden enbart beror på larm.

– Det är en väldigt tydlig trend med en minskning av antalet inbrott i privatbostäder, och då börjar man ju alltid fundera över varför. När jag har pratat med kollegor som jobbar med skadereglering säger de att det är ovanligt att de hjälper kunder som haft larm.

Polisen är försiktigt positiv till larm men kan inte svara på om de verkligen hjälper.

– Känslan är att larm har en positiv effekt, men att det inte är larmet i sig utan en kombination av flera brottsförebyggande åtgärder, säger Tomas Håkansson.

"Ingen effekt"

På försäkringsbolaget Trygg-Hansa är man inte lika positiv till larm. Inget pekar på att det skulle ha någon verkan, säger Håkan Franzén, försäkringsexpert.

– Det är inte bevisat att det skyddar mot inbrott och det finns inte några sådana tendenser. Det kostar ju också en hel del att vara uppkopplad mot en larmcentral.

Franzén rekommenderar grannsamverkan som det absolut bästa sättet att motverka inbrott.

– Där vet vi att risker för inbrott, cykelstölder och överfall minskar med upp till 30 procent jämfört med områden som inte har grannsamverkan. Vi kan också se att polisen griper fler gärningsmän i områden som har grannsamverkan, säger han.

Framhåller stöldskydd

Håkan Franzén poängterar att det finns positiva aspekter med hemlarm, inte minst för känslan av trygghet och möjligheten att koppla brandvarnaren till larmet, samt att man får information om ett inbrott sker och slipper bli överraskad.

Stöldskyddet "märk-dna" framhålls av polisen, som sett i egna studier att det kan minska antalet inbrott med upp till 35 procent. Märkningen görs med ett syntetiskt framställt dna och vätskan penslas på värdesaker, ungefär som nagellack. Vätskan är osynlig men framträder under UV-ljus. Eftersom varje märkning är unik kan den spåras.

Trygg-Hansa har däremot inte sett några effekter av märk-dna.

– Märk-dna har ingen, så vitt vi ser på det, inverkan i att minska inbrott. Vi framhåller att det är ett sätt att märka sina prylar, säger Håkan Franzén.

ARTIKELN HANDLAR OM