Skilda förutsättningar för hungriga elever

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Stig-Åke Jönsson / TT
Hur stor andel av landets gymnasieelever som har möjlighet att hämta lunchmat är okänt. Men under de veckor distansundervisning pågått har fler huvudmän valt denna lösning. Arkivbild.

Matlåda för avhämtning på skolan. Eller betald lunch från utvald restaurang. Eller – ingenting.

Villkoren för lunchhungriga gymnasieelever skiljer sig stort över landet.

Gymnasieskolan har ingen skyldighet att erbjuda en avgiftsfri måltid, även om de flesta huvudmän gör det. Så när distansundervisning infördes uppstod snabbt frågan hur man skulle göra med luncherna.

– Vi har ingen heltäckande bild men de exempel som är vanliga är att huvudmannen tar beslut om att eleverna vid olika tidpunkter får komma och hämta mat i skolan. Det kan vara mat för en eller flera dagar, säger undervisningsråd Maria Olausson vid Skolverket.

Stöttar restauranger

Malmö stad låter eleverna hämta lunch på någon av 15 grundskolor. Gymnasieelever i Göteborg kan sedan den 22 april hämta ett matpaket vid en grundskola. Friskolekoncernen Academedia har infört en ny bokningstjänst och via den har hittills 20 000 av koncernens 35 000 gymnasieelever erbjudits att beställa och hämta luncher.

Vissa skolhuvudmän har slutit avtal med restauranger, dit elever kan gå och hämta lunch.

– På det sättet har man stöttat lokala aktörer i kommunen, säger Maria Olausson.

Ett sådant upplägg gäller bland annat för ungdomar i Tranemo. De kan sedan i måndags välja hämtmat från någon av de 13 restauranger som anslutit sig till tjänsten.

Tydligare skillnader

Det finns också skolor och huvudmän som inte erbjuder mat.

– Vi tror inte att det handlar om en stor mängd skolor men vi vet att det förekommer, säger Maria Olausson.

Hon konstaterar att skolmåltiden är viktig för många gymnasieelever.

– Lunchen ger alla elever samma förutsättningar att få energi för att kunna ta in undervisningen. Nu när de får undervisning hemma blir skillnaderna mellan olika familjeförhållanden tydligare på många plan. En handlar om familjernas skiftande möjligheter att se till att barnen får mat under dagen, säger Ulrika Olausson.

Trängsel, nej tack

Luleå kommun har valt att inte erbjuda skollunch. Beslutet berör de cirka 2 400 eleverna på Luleå gymnasieskola.

– Om vi skulle ta emot eleverna i våra matsalar skulle det ju bli trängsel. Skulle vi erbjuda avhämtning av mat på restauranger hjälper det inte alla, eftersom många bor långt från en restaurang. Så vi har landat i att inte erbjuda lunch så länge distansundervisningen pågår, säger skolchef Maarit Enbuske.

TT: Hur påverkar detta ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer?

– Vi har ett väldigt bra samarbete med socialtjänsten och på det sättet kan vi säkra att de som inte har råd med lunch kan få stöd.

Till behövande

Stockholms stad, som normalt serverar mat på sina gymnasieskolor, ordnar nu lunch enbart till behövande elever. Motiveringen är att hålla nere elevernas resande till och genom staden. Nu pågår en inventering för att se om fler elever behöver lunch.

– Jag oroar mig lite för den situation som coronan skapat. Det kanske är fler familjer som hamnat i ekonomiska trångmål, säger skolborgarrådet Isabel Smedberg-Palmqvist (L).

Hennes intryck är att fler elever kommit in med önskemål om lunch, men att det är långt ifrån en majoritet.

– Vi är noga med att inte peka ut eleverna eller synliggöra varför de vill ha lunch. Det kan finnas olika skäl, säger Isabel Smedberg-Palmqvist.

Publicerad: