SVT-journalisten: Klimatförändringarna kommer att bli dramatiska i Sverige

Erika Bjerström i ny bok

Av: Staffan Lindberg

Publicerad:
Uppdaterad:

Elva meter per dygn.

Så snabbt förflyttar sig klimatzonerna norrut i Sverige – berättar SVT-journalisten Erika Bjerström i sin bok ”Klimatkrisens Sverige”.

– Den svenska naturen kommer att förändras dramatiskt. Det blir mindre lingon och blåbär i skogarna, säger hon.

Som SVT-korrespondent har Erika Bjerström, 57, under flera år rapporterat om klimatförändringarnas följder i världen.

Det har handlat om fiskare i Vietnam som kämpat mot stigande havsnivåer.

Om kenyanska bönder som tampats med missväxt.

Och om människor i slummen i Liberia, som blivit hemlösa efter att deras hus störtat ner i havet.

Under lång tid tänkte Erika Bjerström att klimatkrisen i första hand var något som drabbade andra delar av världen och att Sverige var förskonat.

Men när hon för fyra år sedan flyttade hem igen började hon lägga märke till de små förändringarna också här: brunnen på torpet i Bergslagen som sinade under sommarhettan. Syrenen som plötsligt dog.

Författaren och journalisten Erika Bjerström.
Foto: Kajsa Göransson
Författaren och journalisten Erika Bjerström.

Framtiden här

Systematiskt började hon ta kontakt med forskare för att kartlägga exakt på vilket sätt klimatkrisen slår mot vårt land.

Resultatet har blivit den nya boken ”Klimatkrisens Sverige” som sätter fingret på de dramatiska förändringarna.

– Många klimatböcker är väldigt breda. Jag tycker det är otroligt viktigt att berätta för folk i Sverige hur den här krisen drabbar oss, säger Erika Bjerström.

Hon har rapporterat om miljöfrågor sedan 1980-talet. Då handlade det mycket om vad som kunde hända i framtiden. Nu är förändringarna här.

LÄS VIDARE

”Tysta skrik”

Erika Bjerström arbetade med boken medan hösten obemärkt gick över i vår – utan att vi någonsin fick vinter.

– Julaftonskvällen 2019, då jag promenerade hem genom Stockholms innerstad efter att ha besökt midnattsmässan, hörde jag koltrasten sjunga. Det var otroligt märkligt, den ska inte höras då.

Exemplen hon radar upp i boken är många: det kan handla om lantbrukare på Gotland som tvingats anlägga vattenreservoarer mot torkan. Eller sånglärkan vars bon slaktas när slåtterängar slås tidigare än normalt eftersom våren och värmen kommer allt tidigare.

– Det är som tysta skrik från djuren och växterna, säger Erika Bjerström.

Foto: PETER WIXTRÖM
En väg mellan Abisko och Kiruna. I området har klimatförändringarna slagit hårt. Kiruna är en av de städerna i Europa där temperaturen ökat mest de senaste 100 åren.

Bären försvinner

Temperaturhöjningen går betydligt fortare i Sverige än i resten av världen. Det varmare och blötare klimatet kommer att förändra den svenska naturen i grunden.

Skogen kommer att bli tätare och fyllas av annan vegetation. Buskväxter och ormbunkar tränger fram – på bekostnad av några av våra mest omtyckta bär.

– Lingon och blåbär behöver solljus och kommer att få det svårare. Det kommer att bli mindre bär, säger Bjerström.

Den arktiska klimatzonen i norra Sverige kommer successivt att ersättas av den boreala zonen, som domineras av barrskog.

Kalfjäll försvinner

Allt medan zonen med lövskog tränger på från söder.

Klimatzonerna förflyttar sig norrut genom Sverige med en rasande takt – elva meter norrut om dygnet, enligt Bjerströms bok.

Vit- och blåsippor och blåklockor har svårt att hänga med i migrationen. Andra växter, som nässlor, blir vinnare.

Allra värst ser det ut längst upp i norr.

Vid Nordkap tar landmassan slut och fjällräven och många fjällfåglar kommer helt enkelt inte ha någonstans att ta vägen.

– Forskarna jag intervjuade säger att de inte längre definierar Abisko som arktiskt klimat. Jag har själv fjällvandrat mycket och tanken på att mina barnbarn inte ska kunna gå Kungsleden utan att möta kalfjäll är smärtsam, säger hon.

Fästingar på renar

Erika Bjerström har slutfört arbetet samtidigt med boken samtidigt som coronapandemin stängt ner stora delar av välden. Hon ser flera beröringspunkter mellan de båda kriserna.

– Det blir tydligt hur sårbara vi är. Att vi behöver bygga motståndskraftiga samhällen.

Du beskriver många negativa förändringar. Kan vi inte också tjäna på ett varmare klimat i Sverige?

– Det finns säkert fördelar. Man kan tänka sig att fler grödor kommer att få två säsonger och att vi kommer att få se främmande grödor här. Jag har mött lantbrukare som funderar på att börja odla quinoa och teff. Men det är svårt att säga att vi är vinnare. Våra tidigare stränga vintrar tjänade oss väl när det gäller till exempel parasiter. Nu hittar man fästingar på renar i norra Sverige.

Följder för demokratin

Vilka andra nya smittor kan vi vänta oss i takt med att Sverige blir varmare?

– Både denguefeber och malaria är tänkbart.

Blir det fler bränder?

– Ja.

Något som förvånat Erika Bjerström i arbetet med boken var att även naturvetenskapliga forskare oroar sig för vilka följder klimatkrisen kommer att få för demokratin, till exempel när klimatflyktingar börjar söka sig hit.

– Vi behöver ett demokratiskt statsskick och modiga politiker mer än någonsin, säger hon.

Hoppas på näringsliv

Din bok målar ut en mörk framtid. Finns det något skäl till hopp?

– Jag var nyligen i Indien och mötte ett jättestort intresse för svenska innovationer som fossilfritt stål och fossilfri cement. De närmaste tio åren måste vi verkligen kapa trossarna till fossilsamhället och om det finns något hopp så tror jag det finns i näringslivet.

Erika Bjerströms nya bok.

PODD Om klimateffekterna när världen öppnar

Under våren så stannade världen. Bilar och flygplan parkerades när coronaviruset spred sig över jordklotet och ganska snabbt kunde man se effekter på luften runt om i världen - utsläppen av växthusgaser minskade dramatiskt. Men nu har lockdowns och reserestriktioner hävts på många håll och bilar och plan är i bruk igen. Hur påverkade corona och lockdowns klimatet? Har världens ledare lärt sig något av krisen som kan påverka hur de hanterar klimatfrågan framöver ?

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Publicerad: