Hedersförtryckta flickor får inte idrotta

NYHETER

Många flickor i Aftonbladets granskning får inte ha fritidsaktiviteter utanför skolan.

En ny rapport visar att flickor med utländsk bakgrund idrottar mycket mindre än pojkar med utländsk bakgrund.

– Flickorna får inte röra sig fritt, säger Sevana Bergström, som startat Ronja BK för att jobba mot hedersförtryck genom fotbollen.

1 av 2 | Foto: Anna T ärnhuvud
Sevana Bergström, verksamhetschef Ronjabollen BK.

I Aftonbladets granskning handlar 89 av 200 rättsfall om killar, men framför allt tjejer, som inte får röra sig fritt utanför hemmet. I 28 av rättsfallen anges specifikt att de unga inte har rätt till fritidsaktiviteter, som idrott, utanför skolan.

I en ny rapport från forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan framkommer att sju av tio flickor och pojkar med svensk bakgrund idrottar i en förening eller klubb. Samma siffra gäller för pojkar med utländsk bakgrund. Men när det gäller flickor med utländsk bakgrund* är det bara fyra av tio som utför en sport utanför skolan.

Foto: Claudio Bresciani
Forskare Astrid Schlytter.

– Det är väldigt stora skillnader, säger Astrid Schlytter, docent vid Stockholms universitet och en av Sveriges främsta experter på hedersförtryck och våld.

I omklädningsrummet störtdyker en av flickorna fram och kramar en annan bakifrån. De är nära att tappa balansen i omfamningen och bryter ihop av skratt.

Flera av flickorna mellan 13-15 år som är här ikväll vill gärna prata om kärlek när vi frågar.

De flesta säger att de inte får ha pojkvän.

– Mamma vill inte det. Det är för att hon vill skydda mig. Hon säger att hon inte vill att mitt hjärta ska krossas, säger en 14-åring.

Flera säger att de måste vara oskuld tills de gifter sig.

– Om man hör om en tjej som har sex, så undviker man henne. Man vill liksom inte smittas av hennes sätt, säger en i gänget.

Flera säger också att det inte kommer vara fritt för dem att välja vem de gifter sig med.

– Det är mamma och pappa som bestämmer. Det är synd.

Har bara kvinnliga tränare

Ronja BK i Uppsala anordnar fotbollsträning för flickor – för att motverka hedersförtryck.

Alla tränare är kvinnliga, eftersom många flickor som lever under hedersförtryck inte får umgås med andra pojkar eller män än familjen, utanför skolan.

– Skulle vi ha män här, skulle de här flickorna aldrig få komma. Nu kan de förvissa sina föräldrar om att det bara är kvinnor, och på så sätt kan vi nå flickorna som är så svåra att nå annars, säger Sevana Bergström.

Bergström är integrationssamordnare på Svenska Fotbollförbundet och sitter som förtroendevald för Liberalerna i Uppsala kommuns jämställdhetsråd.

För 15 år sedan var hon med att grunda Tjejers rätt i samhället, Tris, som jobbar mot hedersförtryck i Uppsala, genom bland annat ett skyddat boende för kvinnor som flytt hedersförtryck och Ronja BK, fotbollsträning för tjejer mellan 8-15 år i resurssvaga områden.

Ronja BK möter 150 flickor i veckan.

– Jag skulle säga att nästan varje flicka i Ronjabollen lever i vardagsheder och oskuldsnorm.

Var femte flicka utsatt för hedersförtryck

Sevana Bergström uppger att hon märker av vardagshedern varje dag.

– Många berättar att de mår dåligt, har det jobbigt hemma, begränsas i sin vardag, är rädda att bli bortgifta. Många gånger har man också blivit slagen hemma. Då polisanmäler vi.

Vid varje träning har tränarna värderingsövningar med flickorna, pratar mänskliga rättigheter, jämställdhet och rätten att välja över sin kropp.

– Det vi ser i vår verksamhet är att flickor inte har kontroll över sin egen kropp. Man är väldigt osäker. Det syns tydligt på kroppsspråket. Man vågar inte ta för sig, vågar inte sitta på ett visst sätt. Vi har många som är könsstympade, och som inte vågar ta för långa löpsteg av rädsla att spricka i underlivet.

Många av flickorna får ångest inför sommarlovet, och extrastöd med socionomer sätts in i jourtelefonen dit de uppmanas ringa om de är oroliga för att giftas bort.

1 av 3 | Foto: Anna Tärnhuvud

Får inte vara med på sexualundervisningen

Hon är starkt kritisk till att många som möter hedersförtryck duckar frågan.

– Många av de här flickorna får inte vara med på sexualundervisningen för sin familj. Det finns lärare som tycker det okej, för att ”det strider mot deras kultur”. Där gör vi vuxna skillnad på barn i Sverige.

Förändring är möjlig, bara genom att börja prata om rättigheter, beskriver Sevana Bergström.

Flickorna i Ronja FK svarar på enkäter, med frågor om vad de tycker om olika fenomen, i början och slutet av varje år.

I fjol deltog 450 flickor mellan 8-15 år. På frågan “Är det okej för en flicka att idrotta?” svarade 70 procent nej.

Efter ett år i vår verksamhet gick det ner till 30 procent.

– Stora förändringar i tankesätt kan ske snabbt. Det viktigaste är att bryta utanförskapet, och kunna välja sin fritid själv, säger Sevana.

*Fotnot: Utländsk bakgrund räknas som en person som är född utomlands, eller har två utrikes födda föräldrar.

FAKTA

Tjejers rätt i samhället, Tris

Tjejers rätt i samhället i Uppsala jobbar med jämställdhets- och integrationsfrågor, genom bland annat fotbollsklubben Ronja FK för flickor, simskola, läxhjälp och stöd för kvinnor att komma ut i arbetslivet.

Hemsida: tris.se

Jourtelefon: 0774–40 66 00