Ny forskning visar varför det fanns så få mellanstora rovdinosaurier.
Foto: Jorge Gonzales/TT
Ny forskning visar varför det fanns så få mellanstora rovdinosaurier.

Hungriga tonårsdinosaurier fyllde gapet

Av: 

TT

Publicerad:
Ny forskning visar varför det fanns så få mellanstora rovdinosaurier.
Foto: Jorge Gonzales/TT
Ny forskning visar varför det fanns så få mellanstora rovdinosaurier.

NYHETER

Hungriga tonårsdinosaurier är anledningen till att det nästan inte fanns några mellanstora rovdinosaurier över huvud taget. Ny forskning löser en gåta som paleontologer brottats med i många år.

Om man studerar de tusentals fossiler från dinosaurier som finns i olika samlingar över hela världen, slås man över hur få mellanstora rovdinosaurier det fanns, oavsett vilken tidsperiod man studerar. Nästan inga alls. Antingen vägde de flera ton, som den välkända Tyrannosaurus rex, eller så var de inte större än en höna, på ett ungefär.

– Det är som om du skulle åka ut på savannen och inte se något av storlek mellan ett lejon och en öronräv, säger Katlin Schroeder, forskare vid University of New Mexico i USA, till tidskriften Science.

Paleontologer har länge misstänkt att orsaken var konkurrens. Att de stora köttätande dinosaurierna lade beslag på alla nischer i ekosystemet där de mellanstora rovdinosaurierna rent teoretiskt skulle kunna ha levt, medan de växte sig stora och starka.

Överallt samma sak

För att testa denna idé finkammade Katlin Schroeder en paleobiologisk databas från vilken hon hämtade uppgifter från 550 olika dinosauriearter i 43 olika ekosystem på sju kontinenter, med upp till 136 miljoner år mellan ekosystemen.

Överallt sågs samma sak: en tydlig frånvaro av köttätande dinosaurier av mellanstorlek, det vill säga vuxna rovdinosaurier som vägde mellan 100 och 1 000 kg.

– Mönstret är detsamma, vilket man inte borde förvänta sig av ekosystem skilda åt av hundratals miljoner år och halva jordklotet, säger Katlin Schroeder.

Därefter modellerade hon tillsammans med andra forskare den betydelse som de unga köttätarna borde ha haft i dessa ekosystemen, baserat på deras respektive tillväxtkurvor samt hur många de antas ha varit. Det senare beräknade forskarna utifrån de "massgravar" av fossilerade rovdinosaurier, med både unga och vuxna djur, som forskarna hittat genom åren.

Överallt sågs samma sak Vi tänkte, okej. Om ungdjuren fyllde det här (ekologiska) tomrummet, hur många måste de då ha varit? När vi lägger in antalet (i modellen), så ser man att det stämmer. Tonåringarna fyller gapet, säger Katlin Schroeder.

Inte en syl i vädret

Resultatet, som redovisas i tidskriften Science, visar att rovdinosaurierna måste ha ockuperat en mängd olika nischer i de dåtida ekosystemen – nischer som hela tiden förändrades i takt med att de växte sig stora och starka. De kläcktes från förhållandevis små ägg och vägde som nykläckta dinosaurieungar, bara runt 15 kilo.

Därefter växte de snabbt och förändrade ständigt sin diet och sina jaktmetoder, samtidigt som de hela tiden konkurrerade med andra individer och andra arter. På så sätt fick de "mellanstora" köttätarna inte en syl i vädret, så att säga.

Bland de växtätande dinosaurierna syns däremot inte alls samma mönster. De finns i en mängd olika storlekar, något forskarna tror beror på att varje köttätare, till skillnad från växtätarna, kunde ockupera flera olika nischer.

Publicerad: