”Åk till Forsmark – det är en läcka”

avTord Westlund

NYHETER

Aftonbladets Tord Westlund körde rakt in i en möjlig katastrofzon vid kärnkraftverket

1 av 4

28 april 1986 blev ett journalistminne för livet. Jag sitter på Arbetarbladets lokalredaktion i Skutskär när en uppjagad nyhetschef ringer från centralredaktionen i Gävle:

– Åk till Forsmarks kärnkraftverk – det är en radioaktiv läcka där!

Fotografen Bernd Büttner var redan på väg för att hämta upp mig.

De cirka sex milen till Forsmark går snabbt. Vi ville ju dit och skildra paniken innan de radioaktiva ångorna hann dunsta. Några tankar om vår egen säkerhet fanns inte.

Vi hann dit i tid. Fattas bara förresten.  Halveringstiden för cesium 137 är ju hela 30 år.

Men om halveringstider, radioaktivt utsläpp, och bequerel cesium var nämnda reportageduo då lika ovetande om som experterna vid Forsmark, kärnkraftsinspektionen och strålskyddsinstitutet.

Dessa tjänstemannaexperter hade fram till denna dag levt ett tryggt liv bakom sina pärmar. Först nu hade verkligheten kommit i kapp dem. Och då stod de lika handfallna som oss alla andra.

Trampade gasen i botten

Väl framme vid infarten till kärnkraftverket i Forsmark möter vi en lång karavan av bilar på väg därifrån. I bilarna sitter de cirka 600 anställda på väg att evakueras från det smittade området.

De ska samlas upp vid Norrskedika för sanering.

En polisman kliver ut i vägen och stoppar oss. Han ser vår pressskylt. Till vår förvåning ber han oss inte att följa med strömmen till saneringsplatsen.

– Är ni från pressen släpps ni in i kärnkraftverket, säger polismannen och flinar förnöjt efter oss när vi kör in i den osynliga radioaktiva dimman.

Fotograf Büttner och jag tittar på varann med en undran om vi är lite knäppa.

Sen trampar han gasen i botten för att inte polismannen ska hinna ändra sig. Vi vill ju göra vårt jobb.

Alla evakuerades

Vid en märklig presskonferens säger kraftverkschefen Karl-Erik  Sandstedt att en förhöjd radioaktivitet uppmätts, men att man inte vet var läckan kommer ifrån.

En anställd hade fastnat i den kontroll som mäter radioaktiviteten hos de anställda så de inte lämnar jobbet bestrålande. Den här personen hade dock fastnat på väg in i verket.

Under presskonferensen sägs att den radioaktivitet som nu uppmätts egentligen inte finns vid kärnkraftverket i Forsmark.

Trots detta evakueras alla anställda.

Experterna litar plötsligt inte på sina tidigare inlärda, men i praktiken oprövade, kunskaper om radioaktivitet.

Vi lämnar Forsmark och kör mot saneringsplatsen i Norrskedika för att intervjua de som ska saneras.

På nytt stoppas vi av en polisman som frågar var vi kommer ifrån.

– Vi kommer från Forsmark, säger vi.

– Parkera bilen här och ställ er i kön för  sanering, säger han.

– Vi är ju från pressen, inskjuter vi.

– Det spelar ingen roll. Ställ er i kön, ni ska också  saneras, säger polismannen allvarligt.

Brände skorna

Den gamla sporthallen i Norrskedika har plötsligt blivit rikskänd och historisk som den första saneringsstationen för radioaktiva människor i Sverige.

Kön är lång och minskar sakta. De som har smittade skor blir av med dessa.

De ska brännas. I stället får de tunna plastsockor.

Det drabbar bland annat Svenska Dagbladets utsände, Richard Aschberg, som jag inte kände då.

– 28 april är för tidigt att gå sko­lös på grus och asfalt i Norrskedika, huttrade han.

Richards skor brändes.

Ingen av oss två visste då att vi 20 år senare skulle bli kolleger på Aftonbladet.

En kvinna blir fråntagen sina byxor men får en overall istället. Ovissheten om vad som egentligen hänt tycks var det stora samtalsämnet bland de köande.

Där vi står far tankarna till andra världskriget. Köande fångar för avlusning, ovetande om vad som skall ske.

Jag har bara två personer före mig till saneringsfållan när beskedet kommer:

– Saneringen avbrytes.

Det är Lars Nyhlén, polischef i Tierp som greppat högtalarmikrofonen.

Tjernobylkatastrofen har blivit känd. Och det är ingen idé att sanera enskilda människor här längre. Att byta skor och byxor i Norrskedika gör ingen skillnad när halveringstiden för cesium är 30 år.

ARTIKELN HANDLAR OM

Tjernobyl