Slasklaviner och döda renar när värmen stiger i Kiruna

NYHETER

KIRUNA/ABISKO. Kiruna är en av de platser där temperaturerna höjts mest sedan 1860.

Nu kommer räkningen: slasklaviner, döda renar och sämre vattenkvalitet.

– Dina väderkunskaper räcker inte till längre. Det blir som ett lotteri, säger Lars-Ànte Kuhmunen, ordförande för Gabna sameby i Kiruna som förlorat 400 renar på grund av blötsnö.

Ju längre norrut på Jorden man kommer, desto snabbare går temperaturhöjningen. Klimatanalytiker Per Undén vid SMHI säger:

– Sedan 1860 är temperaturökningen 1,7 grader i Sverige, mer än dubbelt så mycket som den globala siffran på 0,74 grader. Kiruna ligger i det område i Sverige som har högst ökning.

Temperaturen ökar allra snabbast i Arktis. Redan om 20 år kan det vara nästan helt isfritt runt Nordpolen. Närheten till det allt varmare Arktis driver upp temperaturerna i Kiruna. Överallt i gruv- och fjällkommunen norr om Polcirkeln – som är större än hela Värmland – märks effekterna av klimatförändringen.

1 av 12 | Foto: Peter Wixtr öm / AFTONBLADET
”När det är varmt på sommaren måste renarna stå och svalka sig på snöfläckar. Det blir färre betestimmar,” berättar Gabna samebys ordförande Lars-Ànte Kuhmunen.

Två dramatiska händelser

Det senaste året har två dramatiska händelser kopplade till temperaturhöjningen inträffat här, en välkänd i augusti och en mindre bekant i vintras:

• Den 5 augusti 2018 fick Sverige plötsligt ett nytt högsta berg. Den snötäckta glaciären på Kebnekaises sydtopp hade smält så mycket att den var tre decimeter lägre än Nordtoppens 2096,8 meter. Ninis Rosqvist, chef för Tarfala forskningsstation, hade då mätt Sydtoppen varje år i över två decennier:

– När vi kom upp dit i augusti tänkte jag ”oj, så här har den inte sett ut förut, nu händer det verkligen”. Jag kände mig berörd, även om vi visste att det var på väg att hända.

• Den 4 november 2017 försökte samebyn Gabna driva sina renar söderut vid Rensjön. Plötsligt blev det varmare. Samebyns ordförande Lars-Ànte Kuhmunen berättar:

– Det föll 60-70 centimeter blötsnö. Sen blev det kallare igen, och det blev som ett lock över backen. Renarna kom inte åt betet och började gå västerut mot fjället, där de visste att det fanns bra bete. De gick upp mellan järnvägen och Torne träsk, genom Trafikverkets trasiga stängsel. På 1,5 månad körde tåg över 400 renar.

Ingen av de tio renägarna i samebyn hade väntat sig blötsnö vid den tiden på året:

– Det var en väldigt negativ stress i kroppen, när renarna dog, säger Kuhmunen.

Förändringarna dolda under jord

Inne i Kirunas tätort är förändringarna hittills dolda under jord:

– Den allt snabbare snösmältningen gör att fler partiklar kommer ut i vattendragen, så vi måste rena dricksvattnet mer, berättar Mats Nilsson, chef för hållbarhet och affärsutveckling på Tekniska verken. Dessutom ökar antalet översvämningar i östra kommundelen. Det påverkar avloppsnätet negativt.

Men mest dramatiska är förändringarna i fjällkedjan, anser han:

– Vi har fått slasklaviner på bergssidorna. Det kan vara full vinter, men plötsligt slår vädret om till 15-20 grader varmt i mitten av maj. Då släpper snön på fjällsidorna, den blir tung och lös. Det blir en risk att vistas i fjällen då.

1 av 3 | Foto: PETER WIXTRÖM

Har spelat in musik med Emmylou Harris

När vi träffar renägaren Lars-Ànte Kuhmunen vid Kopparsjön i Abiskofjällen sjunger han en traditionell jojk om dåliga betesvintrar. 2006 vann han Norwegian Folk Music Award, och har spelat in musik med Emmylou Harris band Red Dirt Boys i amerikanska Nashville. Nu är han orolig inför framtiden, och berättar att det blivit vanligare med växelvis plus- och minusgrader vintertid. Det gör att en ogenomtränglig isskorpa bildas över marken och renarnas bete.

Förr om åren har det ofta varit 30-35 grader kallt under långa perioder, och då har det snöat mindre. Nu är det färre minusgrader, enligt Kuhmunen, och då ökar snömängderna:

– Renarna känner med nosen var det finns bete, de kan känna det genom 90 centimeter snö och då börjar de gräva sig ner. När det blir ännu mer snö hittar de inte betet.

”Känner inte igen sig”

Sedan 2013 har vintrarna varit märkliga, med oregelbundna svängningar, säger Lars-Ànte Kuhmunen:

– Man känner inte igen sig. Dina kunskaper räcker inte till riktigt, för du vet inte vad vädret gör. Det blir som ett lotteri.

Vi fotograferar honom bland fjällbjörkarna, som för ett tränat öga också är ett tecken på temperaturhöjningen. Så sent som i onsdags rapporterade tidskriften Nature att tundravegetationen i Arktis, och även i Kiruna-området, har blivit högre de senaste 30 åren. Robert Björk, docent i ekologi vid Göteborgs universitet, är en av rapportförfattarna:

– I Abisko ser vi att vide och dvärgbjörk växer mer, det blir en förbuskning av kalfjället. Renarna är oerhört viktiga för att motverka klimatförändringseffekter, i och med att de betar ner buskarna. Utan renarna hade vi haft betydligt högre vegetation i de svenska fjällen, säger Björk.

Alla håller inte med

Alla vi pratar med i Kiruna har inte märkt av att temperaturen stigit. De tycker i alla fall inte att det har påverkat vinterns ankomst. Centerpolitikern och turistföretagaren Gunnar Selberg betonar att han inte är klimatförnekare, men säger:

– Vi har kört skoterturer i 20 år och vi startar alltid i början av november. Då har isen lagt sig på Torne älv, och så har det varit sedan slutet av 90-talet.

IFK Kirunas ordförande Mats Luspa är av en annan mening:

– På 80-talet kom skidlandslag från alla möjliga länder - Finland, Östtyskland, Norge, Tjeckoslovakien - hit i mitten av oktober för att träna. Nu kommer snön senare på säsongen, och de tränar på glaciärer på kontinenten i stället.

Medan permafrosten smälter bort i fjällmyrarna och fästingarna letar sig norrut i Sverige så tänker Marit Sarri, föreståndare för Kebnekaise fjällstation, att en nersmält sydtopp väl ändå måste betyda något?

– Det är unikt för ett land att få en ny högsta punkt. Det är en varningsklocka, säger hon.

Fotnot: I början av veckan rapporterade journalistnätverket EDJnet att medeltemperaturen i Kiruna höjts med 3,4 grader sedan 1900. Det var den högsta ökningen bland 558 undersökta europeiska städer. Några dagar senare uppgav EDJnet att siffrorna för 38 av städerna var för höga, bland annat för Kiruna. På fredagen hade EDJnet räknat om materialet och då hamnade Kiruna på 328:e plats, med en temperaturökning på 1 grad. Högst ökning hade i stället spanska Granada, med 1,6 grader.

Klimatkrisen – så kan DU minska den 01:01
ARTIKELN HANDLAR OM