Dyrkligornas nya tjuvknep

avAndreas Söderlund

Publicerad:
Uppdaterad:

Unik skräckdyrk öppnar hundratusentals dörrar utan att lämna ett spår

1 av 5 | Foto: PER–OLOF SÄNNÅS
Aftonbladets reporter, Andreas Söderlund, intervjuar en lägenhetsinnehavare som fått besök av den nya dyrkligan. Eftersom ligan inte lämnar några spår efter sig på dörren trodde inte försäkringsbolaget på Fredrik, 25, när han anmälde inbrottet. ”Som tur var hade vår granne haft inbrott samma dag, vid samma tidpunkt, vilket fick polisen att tro att det inte var ett försäkringsbedrägeri”, säger Fredrik.

Här är skräckdyrken som polisen inte trodde fanns.

Den nya dyrkligan kan öppna tillhållarlåsen hemma hos hundratusentals svenskar - utan att lämna ett spår.

De nya inbrottstjuvarna härjar just nu i Stockholm.

De tar sig in i lägenhet efter lägenhet utan att lämna ett spår efter sig på dörrarna.

Brottslingarna tar sig förbi både vanliga cylinderlås och säkerhetslås, så kallade tillhållarlås som inte ens Sveriges låssmeder kan dyrka upp.

Tog hjälp av Säpo

När det började i våras förstod polisen därför ingenting.

– Till en början sa vi att de måste ha glömt att låsa dörrarna, säger Lasse Nilsson, brottsplatsundersökare på Stockholmspolisen.

Men nu omkullkastas allt.

I slutet av maj skrämde en granne i väg två tjuvar som försökte ta sig in i en lägenhet i Stockholm. Gärningsmännen fick så bråttom att de lämnade någonting unikt efter sig - i det odyrkbara tillhållarlåset satt en dyrk.

Polisen tvingades ta hjälp av Säpo för att undersöka dyrken.

– Nu har vi fått beskedet från Säpo att den verkligen fungerar, säger Lasse Nilsson.

Polisen kartlägger

Polisen misstänker att dyrken kan användas till flera olika modeller av tillhållarlås.

Enligt polisen öppnar dyrkligan cylinderlåsen med en låsslunga. De sticker in den genom brevinkastet och vrider om vredet på insidan av dörren.

Sedan använder de den nya superdyrken för att öppna det hittills odyrkbara tillhållarlåset.

Polisen kartlägger nu vilka inbrott i Stockholm som kan kopplas till den nya ligan. De misstänker att det handlar om närmare 50 inbrott sedan i maj.

Polisen kan inte svara på exakt vilka låsmodeller som har dyrkats upp. I en av trappuppgångarna där flera av inbrotten har skett används låset Assa 90 001. Det är en av Assas storsäljare och är certifierat av Svensk brand- och säkerhetscertifiering.

Ännu ingen misstänkt

Assa AB:s vd Urban Doverholt vill inte kommentera misstanken om att tjuvarna lyckats dyrka upp låset.

– Du kom med ett påstående här om det du kallar för dyrk. I så fall behöver vi titta på vad det är för något och analysera det. Vi tar det väldigt allvarligt om det finns något sådant, säger han.

Enligt Assa finns låsen sannolikt på hundratusentals svenska dörrar. Stockholmspolisen utesluter inte att dyrk- ligan obemärkt öppnat dörrar i flera andra delar av landet. Polisen har ännu ingen misstänkt till inbrotten.

Låssmeden: Det är omöjligt

Sveriges låssmeder blir förvånade när de hör talas om superdyrken.

– Det låter helt otroligt om det är sant, säger Kena Prentice, ägare av Låsassistans i Stockholm.

Låssmederna använder borr för att öppna dörrar med tillhållarlås. Ingen låssmed Aftonbladet har pratat med skulle ens försöka dyrka upp ett sådant lås. Det anses både för svårt och för tidskrävande.

– Skulle det gå så tar det så lång tid att jag ändå räknar det som omöjligt, säger Kena Prentice, ägare av Låsassistans i Stockholm.

’Krävs träning’

Janne Törner, låssmedsmästare på Martin Mattsson & Co i Göteborg, räknas som en av de bästa i branschen.

Han är känd för att vara bra på att dyrka upp lås.

Aftonbladet har låtit honom titta på bilderna av dyrken. Och jo, enligt honom fungerar den.

– Den fungerar under vissa givna förutsättningar. Men det krävs väldigt mycket träning med instrumentet och det i kombination med en god portion tur, säger Janne Törner.

Han konstaterar att han själv säkert skulle kunna öppna ett tillhållarlås med dyrken – om han hade tillräckligt med tid. Vem som helst skulle däremot inte klara av det. Tjuvarna måste enligt honom veta exakt vad de gör.

Publicerad: