Åklagaren: Akilov ville straffa Sverige

Foto: Henrik Montgomery/TT
Åklagare Hans Ihrman och Christer Nilsson, chef för utredningsenheten på Nationella operativa avdelningen hos polisen, vid en pressträff om åtalet mot Akilov.
Foto: Polisen
Polisens bild på Akilov, som spreds när han söktes efter attacken på Drottninggatan. Arkivbild.
NYHETER

I chattkonversationer ska han ha erbjudit sig att utföra terrordåd i Stockholm. Han svor trohet åt terrorgruppen IS och ville "straffa Sverige".

Nu åtalas Rakhmat Akilov för bland annat terroristbrott. Men hur han radikaliserades vill åklagare och polis inte berätta.

I mitten av januari 2017 börjar Rakhmat Akilov att chatta med olika personer och uttrycker att han vill utföra ett terroristbrott. Han vill svära trohet åt IS och "köra över otrogna", framgår av konversationerna, enligt åtalet.

Vid flera tillfällen rekognoscerar han runt Drottninggatan och tar bilder. Han söker även på nätet om hur man tillverkar en bomb. Dagen före terroristattacken googlar Rakhmat Akilov med sökorden "hoppa ut ur bilen" och "ut ur bilen om du inte vill dö".

Några timmar före dådet den 7 april spelar han in en film på sin mobil med uppgifter om att "det är dags att döda". Därefter stjäl han en lastbil och kör längs med Drottninggatan i centrala Stockholm. Fem människor dödas och ett tiotal skadas.

Nu åtalas Akilov, för bland annat terroristbrott och försök till detsamma.

– Mitt mål är att han aldrig någonsin mer ska röra sig fritt i vårt samhälle, säger åklagare Hans Ihrman vid en pressträff.

Ville utlösa bomb

Utöver dödsfärden längs Drottninggatan ska han ha försökt utlösa en bomb, som bestod av fem butangasbehållare, skruvar, knivblad och ett antal mindre metallföremål. Den sprängs inte helt, om den gjort det hade fler människor kunnat skadas eller dödas, enligt åtalet.

Gärningen har – enligt stämningsansökan – allvarligt kunnat skada Sverige och har begåtts med avsikt att injaga allvarlig fruktan hos befolkningen i Sverige. Den hade "även i syfte att tvinga regeringen och riksdagen att avbryta ett svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen som genomförs av den globala koalitionen mot Islamiska staten".

I samband med gripandet beslagtogs bland annat en huva med utklippta hål för ögonen, en kniv och ett minneskort med avrättningsfilmer som kan knytas till IS.

Redan innan Akilov började överväga att genomföra attentatet fanns tecken på radikalisering, enligt Ihrman. Akilov var upprörd eftersom han ansåg att Sverige deltog i en global koalition mot IS.

– Han får förklara under rättegången. Han har i förhör inte uttryckt det djupare. Han känner ett engagemang och har blivit upprörd över insatser som gjorts mot IS och de har han velat göra något emot, säger Hans Ihrman.

Agerade ensam

På frågan om Akilov handlat på uppdrag av IS svarar Ihrman:

– Jag vill inte gå in på det. Han är en anhängare av IS helt enkelt.

Säpo har under utredningen arbetat med att försöka hitta eventuella medhjälpare och bedöma faran för nya attentat, bland annat genom fysisk spaning och kontakter med internationella säkerhetstjänster. De kontakter Akilov haft, i exempelvis chattar, har nästan undantagslöst befunnit sig utanför Sverige. Men många är också oidentifierade.

I gärningen har Akilov dock agerat ensam, enligt Ihrman. Kontakterna har spelat en viss roll, men inte haft avgörande betydelse, anser åklagaren.

Erkänner terroristbrott

Rakhmat Akilov erkänner terroristbrott bestående av fem mord, enligt hans advokat Johan Eriksson.

– Han underkastar sig också försök till terroristbrott bestående i att han har försökt mörda ett stort antal personer på Drottninggatan, sade Eriksson vid en pressträff efter att åtalet lämnats in, säger han.

Om hans klient radikaliserats och hur denne ser på gärningen i dag är sådant som Akilov själv får berätta om under förhandlingen, säger Eriksson.