Fällande domar i kvinnojourmål

NYHETER

Tre kvinnor från kvinnojouren i Tranås samt en skolrektor döms för medhjälp till egenmäktighet med barn.

De hjälpte en mamma att hålla de två sönerna gömda från pappan – trots att han hade vårdnaden.

Tingsrätten har tidigare friat de fyra kvinnorna. Göta hovrätt dömer i stället två av kvinnorna till sex månaders fängelse vardera. Skolrektorn och en av kvinnorna får villkorlig dom och dagsböter.

Hovrätten anser att det är bevisat att tre styrelseledamöterna i kvinnojouren visste om att mamman höll barnen gömda för pappan. Ett nytt vittne som åklagaren kallat till hovrätten var avgörande.

Elever under falsk identitet

Mamman höll barnen gömda i sex års tid, trots att pappan hade tilldömts ensam vårdnad. Som skäl för detta har mamman angett att hon misstänkte att pappan hade begått sexuella övergrepp på barnen. Men det hade redan prövats av domstol, som inte fann övertygande bevisning om detta.

Genom att ge kvinnan ekonomiskt stöd under flera år har kvinnorna i kvinnojouren medverkat till mammans brott enligt hovrätten. Mamman har tidigare dömts för grov egenmäktighet med barn till fängelse i tio månader.

Hovrätten konstaterar också att rektorn hade fått klart för sig att barnen hölls ifrån sin pappa. Eftersom hon inte ingrep mot att barnen var inskrivna i skolan under falsk identitet döms hon för medhjälp.

Anonym anmälan

Rektorn som fälldes i hovrätten är inte längre i tjänst enligt ordföranden i Tranås barn- och utbildningsnämnd Leif Andersson (c).

Rektorns medverkan bedöms av hovrätten som mindre än de övriga. Dessutom var det rektorn som anmälda situationen anonymt, vilket ledde till att den gömda mamman hittades av myndigheterna. Därför döms rektorn endast till villkorlig dom och böter.

Vad gäller den av kvinnorna från jouren som fick villkorligt och böter tog hovrätten hänsyn till kvinnans höga ålder. Hon är i 80-årsåldern.

”Utredningsskyldighet”

Advokaterna till de dömda kvinnorna är förvånande över den fällande domen.

– Den här domen kommer att få mycket allvarliga konsekvenser för landets kvinnojourer, anser Ulla-Bella af Klercker, som försvarade den äldsta av de tre kvinnorna.

Ulla-Bella af Klercker anser att hovrätten lägger en utredningsskyldighet på kvinnojourerna och att de dessutom förväntas att kontinuerlig undersöka hur vårdnadsfrågan ser ut för de kvinnor och barn som söker hjälp hos dem.

– Det kan göra att det blir färre som vågar arbeta ideellt i kvinnojourerna om de känner att de nästan får ett myndighetsansvar och att de kan få fängelse om de inte tar reda på tillräckligt mycket, säger Ulla-Bella af Klercker.

Ifrågasätter nytt vittne

Kvinnojourernas verksamhet bygger på att låta kvinnorna vara anonyma och inte ifrågasätta deras historia. Ulla-Bella af Klercker tror att domen kan leda till att hotade kvinnor inte vågar vända sig till kvinnojourerna.

– De flesta som kommer till kvinnojourerna har barn med sig och de litar ofta inte på myndigheterna. Blir de då utsatta för en massa frågor på kvinnojourerna kanske de inte törs söka skydd där, säger Ulla-Bella af Klercker till TT.

Både hon och advokat Pia Tengvall, som företräder en av de kvinnor som dömdes till sex månaders fängelse, ifrågasätter det nya vittnet som hovrätten har tillmätt stor betydelse. Framför allt vänder sig advokaterna mot att hon inte funnits med under förundersökningen eller i tingsrätten utan först i hovrätten.

– Varför är inte hon åtalad, utan poppar upp som åklagarens kronvittne, frågar sig Ulla-Bella af Klercker.

Advokaterna har inte bestämt om de ska driva fallet vidare till Högsta domstolen.