Den svåra konsten att bli miljonär

Publicerad:
Uppdaterad:
Jag heter Göran Widham och är 39 år. Jag bor i Mölndal och jobbar i Stockholm. Jag vet mycket om X2000 och om att längta efter dem som står mig nära. Jag räknar timmarna till varje fredag under stor förväntan.
Jag heter Göran Widham och är 39 år. Jag bor i Mölndal och jobbar i Stockholm. Jag vet mycket om X2000 och om att längta efter dem som står mig nära. Jag räknar timmarna till varje fredag under stor förväntan.

Villapriserna fortsätter stiga läser jag i tidningen. Efter att ha räknat efter en stund inser jag att någon gång på vårvintern är jag kanske miljonär.

Det är ingen enkel ekvation. Först gör jag en kvalificerad gissning om prisutvecklingen, sen ytterligare en om räntan. Låneamorteringar och kvarvarande studieskuld, diverse lösöre och fonder har jag hyfsad koll på. Till sist drar jag av min livskamrats andel av såväl skulder som tillgångar.

Kvar blir drygt en miljon - ja inte idag, men snart.

Det är en märklig tanke. Plötsligt en dag i mars eller april kommer jag att vakna som miljonär. Fast inget kommer att ha förändrats förstås. Jag kommer fortfarande ha ett tomt bankkonto över hälften av månadens dagar. Husets värde kan man inte ha på banken. Snarare är huset en bidragande orsak till det tomma kontot. El, räntor, försäkringar – hus äter pengar. Jag kommer fortfarande få ringa till Y från McDonalds och be henne logga in på internetbanken. Flytta lite pengar från bufferten eller från barnens konto för att ha råd med hamburgare.

(Ja, jag är löjligt mycket kortmänniska, men min kontantfobi är nog ämne för en helt annan krönika. Liksom min och Y:s oförmåga att hålla reda på vem som tar ut vad från de diverse bankkonton som vi disponerar. Min egen oförmåga att lära mig koden till telefonbanken tänker jag däremot aldrig skriva om.)

Även när jag är miljonär kommer jag sannolikt inte ha råd med alla de där elektroniska prylarna alla skaffar sig. Eller råd har jag väl redan nu, men jag kommer inte vilja ha dem gärna nog. Semesterresan kommer fortfarande planeras enligt formulär budget 1A, det vill säga billigt boende, billig mat, mer pengar till nöjen och glass.

Men faktum kvarstår. Jag kommer vara miljonär. Och då vet jag kanske hur de känner sig, de där som har det gott ställt. Som människor gissar jag redan nu. Ofullkomliga, otillfredsställda men fulla av hopp om att morgondagen kan bli lite bättre än idag. Nästa år åker vi till alperna istället för Sälen.

Göran Widham

Publicerad: