"Mijailovic skrämdes av henne"

NYHETER

Leif Jennekvist: Därför mördade han Anna Lindh

1 av 4 | Foto: Leif Jennekvist kommer med ny bok om mordet på Anna Lindh för två år sedan.

Mijailo Mijailovic mördade Anna Lindh för att han tyckte att hon var en överlägsen och farlig kvinna.

Han dunkade kniven i henne för att han tyckte att hon förtjänade det.

Det skriver länskriminalens chef Leif Jennekvist i sin kommande bok "Mordet på Anna Lindh-en polisutredning".

Utrikesminister Anna Lindhs ansikte lyste från stora valaffischer spridda över hela Stockholm sensommaren 2003. Hon ville få oss att rösta ja till en gemensam europeisk valuta.

Hon debatterade i tv och talade på torg.

Hon skrämde Mijailo Mijailovic.

Enligt polischef Leif Jennekvist blev det hennes död.

För två år sedan ledde han jakten på hennes mördare. Om några dagar debuterar han som författare och då avslöjar Leif Jennekvist för första gången vad han tror drev Mijailo Mijailovic att utföra dådet.

-Han får syn på henne som han har sett på anslagstavlor runt om i hela stan. Hon får symbolisera staten. Hon ser väldigt nöjd och stark ut, han är precis motsatsen. Min uppfattning är att han ska ta hämnd på samhället och hon blir objektet, säger Leif Jennekvist.

"Han är frustrerad"

Varför då?

-Han är missbelåten med behandlingen han får av läkare och kompisar och har en knepig relation till kvinnor. Han är frustrerad över att samhället inte hjälper honom.

Ett så klart motiv har tidigare aldrig framkommit. Varken i polisutredningen eller under rättegångarna. Mijailo Mijailovic har vägrat att ens försöka förklara.

Men Leif Jennekvist är säker på sin teori.

Enligt utredningen upptäckte Mijailovic Anna Lindh inne på NK. Men du påstår att han egentligen upptäckte henne tidigare och förföljde henne dit?

-Det går inte att bevisa, men han har uppenbarligen fått syn på henne på Regeringsgatan. Polisen kan inte påstå vad som skedde utanför, men jag kan som författare göra det.

Vad grundar du det på?

- Han är på Pub en timme innan han är på NK och däremellan är han på ett EMU-möte, det vet vi. Det är inte mycket folk på stan den här dagen. Om han går från mötet, längs Hamngatan, ser han entrén till Gallerian och det är då jag tror att han får syn på henne. Det har triggat igång honom och han har följt efter.

Leif Jennekvist kallar boken för en dramadokumentär.

Han varvar fakta om hur polisarbetet fortlöper med antaganden om hur Mijailo Mijailovic kan ha tänkt strax före dådet, och efteråt: "Hennes förbannade flin! Hennes uppsyn som retade honom. Hon var en sådan där kvinna som skulle ta över, veta bättre, kunna allt. Han måste ge henne det hon förtjänade."

Har du talat med Mijailovic någon gång?

-Nej, aldrig. Jag vill absolut inte prata med honom. Jag har inget behov av det.

Men du lägger ord i hans mun?

-Jag kan göra det eftersom jag som författare är fri att ha vilken uppfattning som helst, utan att jag som polis ska kunna bevisa det. Det här är vad jag tror. Men jag är ju inte inne i huvudet på honom. Jag har utgått från förhör med honom, men framförallt med dem han träffade samma dag och kväll och senare.

För att gripa 35-åringen räckte det med utpekanden, men för att gripa Mijailovic krävde ni biologiska spår?

- 35-åringen pekades ut av tre av varandra oberoende människor som jobbar inom vården. Men normalt blir det inte sådan uthängning som det blev, vi kunde inte föreställa oss att medierna skulle gå så hårt på någon som bara var skäligen misstänkt. Det var obehagligt.

Tycker du i efterhand att ni hade för lite på fötterna mot honom?

-Nej, vi hade inte alla undersökningar klara och det fanns för mycket intressant att utreda.

Men du blev övertygad om att ni hade fel kille i samma sekund du såg honom, och du gick hem till din fru och sa att ni hade fel kille?

-Ja, fast det spelar ingen roll vad jag känner. Man kan inte bedriva utredningar på känslor. Det är objektiva fakta som ska avgöra och då måste vi genomföra de undersökningar vi kan.

Beslutade om pku-provet

Samtidigt som 35-åringen sitter i förvar dyker Mijailovics namn upp gång på gång. Till slut inser ni att ni måste övervaka honom och spanarna rapporterar att läget är mycket spänt hemma hos familjen Mijailovic. Var det inte riskabelt att vänta så länge med att gripa honom?

-Jo, kanske. Men så länge misstankarna vägde över för 35-åringen kunde vi inte gripa Mijailovic. Vi hade bara hörsägen mot honom först, och var tvungna att ha biologiska spår. Därför beslutade vi om pku-provet.

Analysen visade att Mijailo Mijailovics dna fanns på kepsen. Mördaren var funnen.

Vad tycker kollegerna om att du skriver en bok om hur de skött sitt arbete?

- Det har blivit knäpptyst i huset. Jag är livrädd för att höra deras kommentarer.

Vad tycker chefen?

- Att tryckfrihet råder i Sverige och att man får säga och tycka vad man vill.

Du har en hel del åsikter om både under- och överordnade och nämner dem vid sina rätta namn?

- En del kommer nog att tycka att det är för jävligt och andra kommer att tycka att det är kul.

Men är det inte känsligt att utvärdera sina arbetskamrater?

- Men det måste man få göra, de behöver ju inte hålla med. Det här är min bild.

Du är knapphändig om din chef länspolismästare Carin Götblad?

-Det är kanske så att jag inte tycker så mycket mer än att hon står väldigt nära när hon pratar, och att hon alltid lägger håret bakom örat. Men vi har en bra relation.

Du häcklar Tommy Lindström?

-Det har han gjort med mig så jag tror att han kommer att skratta åt det.

Du beskriver honom som en riktig pellejöns?

- Han är ju det. Men vi har alltid haft ett gott förhållande.

Vad kommer rikspolischef Sten Heckscher att tycka om boken tror du?

-Ingen aning.

"Han skjuter fram örat likt en koltrast som gående på gräsmattan lyssnar efter mask", skriver du?

-Kolla på honom så får du se.

Varför skrev du boken?

-Jag har märkt att det finns ett enormt informationsbehov. Alla jag möter frågar hur det var att arbeta med utredningen. Jag behövde ett avslut.

Hur känns det nu?

-Hemskt. Jag har en stuga långt bort i världen dit jag ska åka och sätta mig när boken släpps.

Ska du sluta vara polis?

-Nej!

Fångade mördaren - efter två veckors jakt

Camilla Norström