I väntan på entrecote

NYHETER

Mer träsmak än köttsmak hos Jimmys Steakhouse

Foto: gustav mårtensson
SLÖ STEK Du får vänta länge på köttet hos Jimmys Steakhouse – och när du väl får in din stek grämer du dig över att du inte tog fisken i stället.

Den som väntar på nåt gott kan faktiskt vänta för länge.

Och på Jimmys Steakhouse är köttet tyvärr inte nån höjdare.

Måste du gå hit, testa hellre grönsakerna eller fisken.

Tid är också pengar, säger dom.

På Jimmys Steakhouse verkar ekvationen vara: orutinerad, men säkert billig personal + saltade priser = långa väntetider + mera pengar i Jimmys plånbok.

Får du det inte riktigt att gå ihop? Varför återvänder folk för att äta dyr mat som de får vänta länge på? Ja, det är ett mysterium även för oss. Men troligen för att här ställs inga uttalade eller outtalade krav på gästerna.

Det är liksom helt okej att glida in i skinnväst när man kollat klart på ”Bingolotto”, ingen kommer att kolla snett på en.

Kamikaze med grönt

Att beställa in grönsaker på den här sortens restaurang är ju rena kamikazeuppdraget, men onekligen intressant. Så vi testade en ”Feel Good – jättetallrik med dagens primörer” för 130 kronor. Det är helt överraskande en ganska trevlig anrättning. Vi skulle dock varken kalla ugnsbakad paprika med barbequesås eller cheddarfyllda jalapeños med guacamole för primörer. Men gott är det och gott mår vi. Och på tallriken finns även lite kokt broccoli, vitkål och dylikt.

Men det är såklart kött som det är fokus på här.

Hjort – bästa valet

Salt Lake Ribeye är grillad entrecote som kostar 215 kronor och uppåt beroende på vikt. Men varken den, eller någon av de andra köttbitar vi testat, kan anklagas för att vara grillade till perfektion. Bearnaisesåsen som serveras till är inget exceptionellt, detsamma kan sägas om pommes fritesen. Det bästa valet på köttmenyn verkar vara grillade hjortkotletter med lingonchutney för 195 kronor. Men ännu hellre, och otippat nog, ska man ta den grillade laxen med ingefärssås.

Om det inte vore för de absurt långa väntetiderna skulle Jimmys kunna få ett bättre betyg. Vid ett besök fick vi vänta en timme för att få förrätt, och då fick vi ingen dricka till. Vid ett annat tillfrågades vi om efterrätten var god, servitören måste ha noterat att vi nästan ätit upp den.

Sedan ignorerades vi i över en halvtimme trots att plånboken låg på bordet.

Men man har gott om tid att sitta och tänka.

Och det är inte det sämsta.

Men illa nog.

Matombudsmannen

Matombudsmannen