Psykisk ohälsa vanligast i kontakter med Bris

Foto: Jessica Gow/TT
Allra vanligaste ämnet för samtalen till Bris är att barn mår psykiskt dåligt. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Runt 1 000 barn och unga har kontaktat Bris under jullovet – ungefär lika många som vanligt. Ämnena är också desamma, fast ofta med en särskild koppling till julen och alla förväntningar: "Hur gör man för att inte bli så himla besviken när pappa lovar en jul utan alkohol och bråk?".

Allra vanligast är att barn och unga mår psykiskt dåligt och behöver prata om det, berättar Sara Nilsåker, kurator på Bris. Hon har arbetat under jullovet och pratat med många av de barn och ungdomar som hört av sig.

– Vi har ungefär samma inflöde av kontakter och samma ämnen som vanligt. Men under julen blir det ofta en jultwist, berättar hon.

Omkring 1 000 barn har hört av sig på olika sätt under jullovet, mot 1 100 under samma tid förra året. Men jullovet innebär inte någon extra tillströmning – svensk barn mår dåligt och behöver stöd året om, i ungefär samma omfattning. Fast visst blir julen särskilt jobbig för många barn, konstaterar Sara Nilsåker.

Förväntningar kring julen

Alla förväntningar kring julen gör att påfrestningarna blir extra stora.

– Det är också så att jullovet gör att barn ofta upplever en extra utsatthet när de vuxna som brukar finnas runt dem inte är där, som lärare och tränare.

Familjen, och konflikter kring den, är också vanliga samtalsämnen. Både under julen och annars.

– Det kan vara extra jobbigt under jullovet då man är mycket tillsammans och inte kommer i väg till skola och annat. Det är också många vuxna som dricker för mycket, och det är jobbigt för barn. Särskilt under julen, då förväntningarna är så stora, och julen ska vara något fint.

Sara Nilsåker berättar att det kuratorerna framför allt gör är att lyssna på barnen när de ringer.

– För väldigt många är det första gången de berättar för någon annan om hur de har det. Det är ett stort steg.

Plan tillsammans

Kuratorerna försöker också göra en plan tillsammans med barnet. De vänder och vrider på olika möjligheter och diskuterar hur barnet kan komma vidare.

– Vi kan berätta vilken hjälp som finns att få, men ofta försöker vi se vilka andra vuxna som finns i barnets närhet. Det kan vara elevhälsan på skolan, eller andra vuxna som barnet känner sig trygg med.

Men det där att gå till vuxna närstående kan vara jobbigt för barn.

– De tar ofta ett stort ansvar, och blir oroliga för att vuxna ska bli ledsna, arga eller besvikna när de mår dåligt.

Anonyma samtal

Men kuratorerna kan också hjälpa till att förmedla kontakt med exempelvis socialtjänst. Fast bara om barnet vill. Alla samtal till Bris är anonyma, och det gör att Bris kuratorer behöver jobba med att motivera och förklara för barn så att de kan välja att bryta sin anonymitet och ta emot hjälp där de bor.

– Det är inte jättevanligt, men händer i de fall då vi gör den professionella bedömningen att det är nödvändigt. Det vanligaste är att vi gör en plan tillsammans med barnet för att det ska kunna prata vidare med andra i sin närhet, säger Sara Nilsåker.