45 agenter fanns på ambassaden

NYHETER

"De kontrollerade träd, broar och landningsbanor"

1 av 3 | Foto: JOHANNA PETTERSSON
Pensionerade spionchefen Tore Forsberg studerar de sovjetiska kartor som Aftonbladet nu publicerat.

Säpos spanare såg hur Sovjets agenter arbetade med kartläggningen av Sverige.

Omkring 45 underrättelseofficerare var konstant stationerade på sovjetiska ambassaden i Stockholm:

- Flera av dem var årligen ute och kontrollerade landningsbanor i vägnätet för att se om något hade förändrats, säger Tore Forsberg som under 15 år var chef för kontraspionaget på Säpo.

De sovjetiska kartorna över Sverige som Aftonbladet nu har avslöjat producerades 1985 och 1987.

Kartorna och tillhörande texter innehåller uppgifter om alltifrån militära anläggningar, lämpliga landstigningsplatser till tjockleken på träd inom olika områden.

Officerarna från GRU, den sovjetiska militära underrättelsetjänsten, var bland Säpos hetare spaningsobjekt som följdes noga.

"De mätte trädstammar"

- Vi kunde se hur de ibland mätte grovleken på stammar, det hände bland annat en gång i Gävletrakten i närheten av Bönan. Andra gånger såg vi hur de kontrollerade hållfastheten på broar.

Under 80-talet utvisades nästan årligen mellan en och fyra sovjetiska diplomater.

Det skedde nästan alltid den 20 december - även kallad tjekadagen.

Namnet kommer från att Lenin bildade Tjeka, Sovjetunionens första underrättelseorganisation, den 20 december 1917.

- KGB-officerare firar tjekadagen varje år, det är deras stora dag. Därför satte vi utvisningar just den dagen, så det skulle bli en stor dag för Säpo.

KGB- och GRU-officerarna kunde så när som på skyddsområden röra sig ganska fritt i Sverige.

- Den hemska sanningen var att 90-95 procent av vad de samlade in var helt öppet, resten fick de på annat sätt.

Hur då?

- Då kom det från agenter, då värvade man svenskar som hade kunskap om det som de ville komma över. Där var Wennerström ett typexempel, Bergling ett annat och så fanns det naturligtvis de som aldrig upptäcktes.

När en sovjetisk KGB- eller GRU-officer misstänktes för att försöka värva någon svensk slog Säpo till - och det ledde oftast till att officeren fick resa hem på tjekadagen.

Det fick bland andra Pjotr Skirokij, 35, erfara. Han var utbildad i svenska språket, jobbade för den militära underrättelsetjänsten GRU och hade en täckbefattning som biträdande militärattaché på den sovjetiska ambassaden i Stockholm.

Sommaren 1982 låg han på Grisslinge havsbad på Värmdö, öster om Stockholm, och pratade med en svensk grävmaskinist som var där med sin familj.

Säpos spanare lyssnade

- Det visade sig att grävmaskinistens uppgifter bland annat är att gräva för Televerket, kabelledningar i skärgården, och för kustartilleriets minstationer.

- Pjotr Skirokij pratar på och får reda på det här, grävmaskinisten vet ju inte att det är en GRU-officer han talar med.

Visste Pjotr Skirokij redan på förhand vem den här grävmaskinisten var?

- Det vet vi inte. Men vad Pjotr inte visste var att Säpos spanare låg på en filt i närheten och följde allting.

Direkt efter händelsen på stranden tog Säpo kontakt med grävmaskinisten. Han berättade om samtalet med "ryssen" och att de två hade stämt en ny träff påföljande vecka.

- Vid den andra träffen fick grävmaskinisten nya frågor av Pjotr. Men då stod grävmaskinisten under vår tillsyn och kunde driva det här vidare, han hade blivit dubbelagent.

- På så sätt kan man få reda på vad motståndarsidan är ute efter.

På tjekadagen 1982 utvisades Pjotr Skirokij - för brott mot de diplomatiska reglerna.

Aftonbladet torsdag

Richard Aschberg, Anders Johansson