Gängledaren vill få straffet kortat – för att fängelset är för tufft

Av: Petter J Larsson

Publicerad:
Uppdaterad:

Fängelsets säkerhetsavdelning är för hård, menar gängledaren.

Därför vill han få sitt fyraåriga straff för mordförberedelser kortat.

”Det är skäligt av regeringen att mildra påföljden med i vart fall ett par tre månader,” skriver 32-åringen i sin nådansökan.

Den 32-årige gängledaren dömdes i februari till sex och ett halvt års fängelse för förberedelser till mord på en rival i Göteborg 2019, men fick nyligen sitt straff bestämt till drygt fyra år. Nu vill han förkorta det ytterligare – eftersom han anser att förhållandena på Saltviksanstaltens hårdbevakade Fenix-enhet är så tuffa att han borde få strafflindring.

I ett brev som skickats till Justitiedepartementet den 28 september ber gängledaren om att få lämna säkerhetsavdelningen på fängelset i Härnösand tidigare.

Han uppger att han suttit där sedan den 12 juli och nämner ”utformningen, restriktionerna, underkastelsen samt intrånget i ens privatliv, likväl som avsaknaden av rehabilitering och återanpassning i samhället” som skäl till att få straffet lindrat.

”Totalt isolerad”

I nådansökan berättar 32-åringen, som enligt domen förberett ett ”mord som begåtts efter noggrann planering, med ett synnerligen kraftfullt vapen och i en kontext av gängkriminalitet” att han är ”totalt isolerad från omvärlden”. Han säger att han varken får besöks- eller telefontillstånd och menar att det är mycket tuffare att sitta på Saltviks hårdbevakade Fenix-enhet än på ett säkerhetshäkte.

”Vid jämförelse med frihetsberövade i häkte, där intagna får ta emot besök och medges tillstånd att telefonera, samt en timmes promenad där solens strålar åtminstone vidrör huden, är sådant och dess restriktioner vad gäller besök och andra kontakter helt uteslutet med utformningen på Fenix”, skriver han.

Han hänvisar till två fall, 2013 respektive 2015, då han säger att häktade fått strafflindring av Högsta domstolen – och ett fall den 21 juni i år, där hovrätten enligt honom mildrat ett straff av hänsyn till covid-19.

Säkrare än högsta säkerhetsklassen

”Av det anförda anser undertecknad att det av regeringen är skäligt att mildra påföljden med i vart fall ett par tre månader”, skriver gängledaren, som då han greps hade tillgång till bland annat ett garage med en kulsprutepistol.

Säkerhetsbunkern på Saltviksanstalten.
Foto: TT
Säkerhetsbunkern på Saltviksanstalten.
Foto: TT
Rastgård på kriminalvårdsanstalten Saltvik i Härnösand.

Svenska fängelser är uppdelade i tre säkerhetsklasser där anstalter i klass tre ”saknar direkta rymningshinder” och anstalter i den högsta säkerhetsklassen ”utrustas för att klara de mest riskfyllda intagna”.

På Hall, Kumla och Saltvik finns sedan tio år tillbaka även så kallade säkerhetsavdelningar, även kallade ”Fenix”.

”De är speciellt anpassade för klienter som vi bedömer ha en särskilt hög risk för rymning eller fritagning”, uppger Kriminalvården på sin hemsida.

Ett fängelse i fängelset

– Fenix är ett fängelse i ett fängelse med en högre grad av övervakning och kontroll, där personalen är särskilt utbildad, säger Kriminalvårdens säkerhetsdirektör Kenneth Holm.

Foto: ULRIKA PERSSON/KRIMINALVÅRDEN
Kenneth Holm, säkerhetsdirektör Kriminalvården.

Han kan inte gå in i mer detalj om vad som skiljer Fenix-enheter från övriga anstalten.

– Det är en högre grad av övervakning och bevakning jämfört med en klass ett-anstalt, som är Kriminalvårdens högsta säkerhetsklass.

Enligt Ulrik Andersson på Kriminalvårdens placeringssektion är det lagen som bestämmer vem som hamnar på säkerhetsavdelning.

– Det ska finnas varaktig risk för att den intagne rymmer eller fritas och det kan antas att han eller hon är särskilt benägen att fortsätta allvarlig brottslig verksamhet, säger han.

– Eller så finns det särskild anledning att anta att en placering på säkerhetsavdelning behövs för att hindra den intagne från att begå allvarlig brottslig verksamhet under vistelsen i anstalt.

23 sitter på Fenix

Totalt 23 personer sitter just nu på en Fenix-avdelning. Ulrik Andersson håller inte med om att det inte skulle finnas möjlighet till återanpassning till samhället.

– Kriminalvården erbjuder verksamhet, till exempel studier och behandlingsprogram, i den mån det är möjligt, säger han.

Personen vi skriver om jämför med när han suttit på säkerhetshäkte, då han i alla fall fått en timmes promenad utomhus. Är det helt omöjligt att få frisk luft och solljus på Fenix?

Det finns möjlighet att gå ut på en promenadgård.

Enligt Ulrik Andersson kommer besluten om placering på säkerhetsavdelning att omprövas så fort det finns anledning till det – dock minst en gång i månaden.

Är det vanligt att intagna på Fenix klagar?

– Det går att klaga på Kriminalvårdens beslut. Det är relativt vanligt att intagna klagar. I slutänden är det förvaltningsdomstol som avgör.

Publicerad:

LÄS VIDARE