Turkiet går mot envälde – den nya grundlagen på 30 sekunder

NYHETER

Turkiet lägger allt mer makt i president Erdogans händer.

Den 16 april röstade en knapp majoritet ja folkomröstningen om en ny grundlag som stärker presidenten på bekostnad av parlamentet.

Kritiker hävdar grundlagen avskaffar demokratin i Turkiet – medan anhängarna talar om stabilitet. Det här är vad det handlar om.

Foto: Yasin Bulbul/AP
  • Recep Tayyip Erdoğan blev premiärminister 2003 och president 2014. Han och hans parti AKP genomförde till en början en rad demokratiska reformer – men de senaste åren har han blivit allt mer auktoritär.

  • Den nya grundlagen innebär att presidenten fortsätter att väljas på demokratisk väg – men när han väl är vald får han så gott som oinskränkta maktbefogenheter.

  • Bland annat avskaffas premiärministerposten, och grundlagen låter presidenten styra med dekret och utse viktiga domare, ger honom rätt att upplösa parlamentet och att på egen hand införa undantagstillstånd.
    – Det här är ett mycket stort steg mot ännu mer auktoritärt styre. Förslaget innebär att man går mot att koncentrera makten i en persons händer och kraftigt begränsar en rad kontrollmekanismer, säger Turkietkännaren Paul Levin till TT.

  • Ändringen betyder också att Erdogan kan sitta kvar som president ända till år 2029.

  • Omröstningen följer på ett år då Erdogan samlat allt mer makt hos sig själv, en utveckling som eskalerade efter det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016. Sedan dess har kritiska medier stängts ner och över 100 000 meningsmotståndare, poliser och domare fått sparken eller fängslats, ofta på lösa grunder.

FAKTA

Mer om Turkiets nya grundlag

  • Ersätter dagens parlamentariska styre med ett presidentstyre.

  • Ger presidenten makt att utnämna ministrar och myndighetschefer.

  • Ger presidenten befogenhet att utse en majoritet av landets viktigaste domare.

  • Ger presidenten makt att styra genom dekret på de områden där befintlig lagstiftning inte existerar.

  • Avskaffar premiärministerposten och ger presidenten möjlighet att utse en eller flera vicepresidenter.

  • Ger presidenten utökade möjligheter att införa undantagstillstånd.

  • Utökar antalet parlamentsledamöter från 550 till 600.

  • Slår fast att parlamentsval ska ske vart femte år (i stället för vart fjärde). Valen ska ske samtidigt som presidentvalet.

  • Presidenten ska kunna väljas för två perioder, alltså tio år. Men om den nya lagen antas nollställs ”räknaren”, och Erdogan kan alltså väljas både i valet 2019 och 2024, och därmed sitta till år 2029.

  • Lagen minskar parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars, bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.

Källor: AFP, al-Jazira, Paul Levin vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

▪▪ Artikeln uppdaterades senast 25 april.