Platsbrist i Kriminalvården – kräver mer pengar

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 4 | Foto: Erik Simander / TT
Justitieminister Morgan Johansson (S) ser utbyggnad av Kriminalvården som en av "de stora sakerna" under mandatperioden.

Platserna räcker inte till på landets häkten och fängelser. Nu kräver Kriminalvården mer pengar av regeringen.

Justitieminister Morgan Johansson (S) ser utbyggnaden av Kriminalvården som en av "de stora sakerna" de närmaste åren.

Redan i dag är läget ansträngt på häkten och fängelser. Antalet häktade och personer dömda till fängelse har ökat kraftigt de senaste åren. Kriminalvården försöker tillfälligt lösa platsbristen exempelvis genom att intagna får dela cell.

– Vi räknar med att ökningen sannolikt fortsätter, säger Stefan Strömberg, tf generaldirektör för Kriminalvården.

Nya anstalter

Under den närmaste tioårsperioden räknar Kriminalvården med att det behövs 2 000 nya, ordinarie platser på häkten och fängelser, en ökning till totalt 8 500.

– Det här kräver om- och tillbyggnader men också ett par helt nya anstalter, säger Stefan Strömberg.

Här och nu handlar det dock om att få fram tillfälliga lösningar för att lösa den akuta platsbristen, vilket kan bli kostsamt.

I myndighetens budgetunderlag till regeringen begär Kriminalvården nu ytterligare 350 miljoner kronor för 2021, 500 miljoner 2022 och 900 miljoner kronor för 2023.

Ministern ser behov

Morgan Johansson påpekar att regeringen tillförde en halv miljard extra till Kriminalvården under 2019.

– Vi är väl medvetna om att vi kommer att få fortsätta att göra det, säger han om behoven av resurstillskott.

Att fler blir häktade och dömda är en logisk konsekvens av att polis, åklagare och domstolar har fått mer resurser, anser han.

– Det finns väldigt stora behov också i Kriminalvården, säger Morgan Johansson.

– Det här blir en av de stora sakerna under den här mandatperioden, att fortsätta expandera Kriminalvården med antal platser, men också se till att kvaliteten vidmakthålls.

Skärpta straff

En av orsakerna till att fler häktas och att fängelseplatserna är en bristvara är att lagstiftningen skärpts för flera brott. Till exempel har straffen för grovt vapenbrott skärpts, vilket lett till att fler kan häktas och att de sedan sitter längre tid i fängelse om de döms.

I sommar kommer reglerna för villkorlig frigivning att ändras, så att successivt fler villkorligt frigivna kommer att övervakas. Det gör att även frivården kommer att behöva mer resurser.

Och det är inte bara fler byggnader och celler som behövs, utan även kompetent personal.

– Det stora antalet klienter, och den ganska pressade situation som det innebär att ha fler klienter än det var tänkt, ställer krav på oss när det gäller säkerheten. Vår säkerhet bygger mycket på att vi har en personal som jobbar nära klienterna och på det sättet skapar en säker miljö, säger Stefan Strömberg.

– Det är inte bara att smälla upp en byggnad och köpa lås.

Stå för notan

De politiska partierna har närmast tävlat om att lägga fram förslag om hur de vill få bukt med gängkriminalitet, skjutningar och sprängningar. Och fler lagförslag är på gång.

– Vill man ha fler i fängelse exempelvis genom att skärpa straffen, så måste man också vara beredd att betala notan för det. Vi kan inte ha fängelser som inte kan hantera dem som tas in – och det kostar pengar, säger Stefan Strömberg.

– En sak som jag inte tror att folk riktigt förstår är att Kriminalvården inte kan säga nej till någon. Knackar du på dörren med en dom på fängelse är vi skyldiga att ta emot.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM