HD pustar ut efter historiskt Girjasmål

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Anders Wiklund/TT
Omfattningen av Girjasmålet gjorde att HD kunde avgöra färre mål under 2019, enligt Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen. Arkivbild.

Högsta domstolen nådde under fjolåret färre vägledande avgöranden i Sverige än på många år. En stor del av förklaringen stavas Girjas – ett av de mest omfattande målen i domstolens historia.

– Girjasmålet upptog nästan halva HD:s kapacitet under hösten, säger Anders Eka, justitieråd och ordförande i HD.

Målet mellan staten och Girjas sameby pågick i över tio år och tragglade sig först igenom Gällivare tingsrätt och Hovrätten för övre Norrland innan det till slut hamnade på Högsta domstolens bord i Bondeska palatset i Stockholm, där det togs upp för förhandling hösten 2019.

När den slutliga domen till sist avkunnades i januari 2020, där samebyn Girjas fick rätt och gavs ensamrätt att upplåta jakt och fiske utan statens inblandning, hade HD avverkat ett av de största målen i domstolens historia.

Fem HD-domare

Förutom en justitiesekreterare på domstolen som arbetade nästan uteslutande med målet i ett års tid deltog fem justitieråd, alltså HD-domare, i ärendet.

– Själva huvudförhandlingen pågick i sex veckor, sedan tillkommer det mycket tid för att överlägga och fundera, och inte minst för att skriva en omfattande dom som ska ge uttryck för de ingående ställningstaganden som görs, säger HD-ordföranden Anders Eka.

Sammanlagt finns 16 justitieråd i Högsta domstolen, varav 14 arbetar som dömande.

Högsta domstolens främsta uppgift är att skapa avgöranden som är vägledande för rättstillämpningen framöver, det som kallas prejudikat.

Lägsta på fem år

Under 2019 avgjorde HD 87 mål, vilket är den lägsta siffran på fem år. Den naturliga förklaringen är Girjasmålet, förklarar Anders Eka.

– Nu gjorde vi den kanske något ovanliga bedömningen att ta upp ett sådant här stort mål, men det var eftersom det var sådana förhållanden som verkligen behövde belysas.

HD nådde därmed inte upp till domstolens interna mål om att nå 100 prejudikat per år.

– Det är en målsättning vi har ställt upp för oss själva internt, och bygger på historiska erfarenheter. Ett vanligt år under gynnsamma förutsättningar så kan det vara rimligt med ungefär 100 prejudikat, säger Anders Eka.

– Sedan är inte mängden mål avgörande, det viktiga är att komma med så god vägledning i besvärliga juridiska frågor som möjligt.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM