Strid om EU:s roll i välfärd och jobb

avTT

Foto: Jonas Ekströmer/TT
De 20 mål för schyssta villkor i livet och på jobbet för EU:s medborgare som EU-länderna antog vid det sociala toppmötet i Göteborg 2017 har blivit en stridsfråga inför valet till EU-parlamentet. Statsminister Stefan Löfven och Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker ledde mötet. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson kritiserar statsminister Stefan Löfven (S) för att leka med elden när han driver på EU:s sociala agenda. Arkivbild.

EU:s sociala pelare med sina 20 mål är svår att greppa – men den delar de svenska partierna i två fållor.

Det handlar om vilken roll unionen ska ha, med vilka medel och vilket tryck unionen ska driva på för villkor på jobbet, jämställdhet och socialpolitik.

De tjugotalet svenska EU-parlamentariker som åker till Bryssel efter valet den 26 maj spelar en viss roll i vad som händer med unionens sociala agenda och dess 20 mål. Parlamentet behandlar direktivförslag från EU-kommissionen, utarbetar resolutioner, driver opinion och förhandlar med medlemsländerna i EU:s ministerråd.

Kandidaterna för Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna har sagt att de far till Bryssel för att hålla emot försök till att ge EU mer tyngd i frågor om arbetsmarknad, jämställdhet och socialpolitik. De anser att den begränsade makt EU har på området är nog eller går för långt.

Ligga i

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Feministiskt initiativ vill se EU ligga i mer på området. Men bara Fi vill att EU ska kunna lagstifta i fler frågor, S har sagt att man inte vill lagstifta mer än vad EU:s fördrag redan medger.

Under den gångna mandatperioden, sedan 2014, har parlamentet röstat om allt från gränsvärden för cancerframkallande ämnen, uppdatering av villkor för tillfälligt anställda och utstationerade arbetstagare. Minimiregler för föräldraledighet har varit uppe. Det är sådant som EU-länderna tidigare har kommit överens om att EU ska ha viss makt över.

Varit aktiv

Den nuvarande EU-kommissionen med ordförande Jean-Claude Juncker har varit extra aktiv i sociala frågor och arbetslivsregler. Juncker och statsminister Stefan Löfven (S) ledde det sociala toppmötet i Göteborg 2017. Där antog EU-länderna den sociala pelaren med 20 mål för rättvisa på jobbet, socialt skydd och lika villkor. I riksdagen hade Löfven bara stöd av regeringspartnern MP samt V och Liberalerna för den sociala pelaren.

Sedan Göteborgsmötet har EU-kommissionen kommit med fler förslag.

– Både det man kallar direktivet om arbetsvillkor och revideringen av utstationeringsdirektivet har sin bakgrund i den sociala pelaren. Möjligen kan man förvänta sig mer, men det är svårt att sia om, säger Erik Sjödin, lektor i arbetsrätt vid Institutet för social forskning, vid Stockholms universitet.

Leka med elden

Moderatledaren Ulf Kristersson har hävdat att Löfven genom att driva igenom den sociala pelaren "leker med elden". Även KD, SD och C anklagar regeringen för att tillåta fler EU-fingrar på områden där de inte borde vara.

Löfven har svarat med att EU inte bara kan handla om marknaden, man måste också driva på för bättre villkor för EU:s medborgare. Han har också viftat bort att det skulle minska riksdagens makt eller fack och arbetsgivares möjligheter att själva förhandla om villkoren på arbetsmarknaden.

Vad som är på gång på det sociala området från EU-kommissionen, som ska bytas ut i år, är svårt att förutspå, enligt Kerstin Ahlberg, föreståndare för Institutet för social civilrätt vid Stockholms universitet.

– Det finns alla möjliga idéer men man vet inte om den nya EU-kommissionen och medlemsländerna vill ta fasta på dem, säger Ahlberg.

Driva minimilön

De europeiska socialdemokraterna (PES) och den franske presidenten Emmanuel Macron vill driva minimilöner som EU-fråga. Kommissionen har luftat lösa tankar om någon form av arbetslöshetsförsäkring. Men EU har inte befogenhet att ta sådana beslut och det finns inte stöd bland medlemsländerna för att ändra på det.

– Man måste komma ihåg att det hela tiden är ett samspel, säger Kerstin Ahlberg och syftar på förhållandet mellan och laguppställningarna i EU-kommissionen, medlemsländernas regeringar och EU-parlamentet.

Hur förhållandena ser ut avgör om en fråga är död redan från början eller kan tas upp och drivas, till exempel åtgärder för jämställdhet. Om högerpartierna i EU-länderna går fram i valet till EU-parlamentet kan det minska intresset.

– Många länder vill inte att jämställdhet ska vara en övergripande EU-fråga, säger Vanja Carlsson, doktor i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet, som har forskat om EU:s arbete med jämställdhet.