Jurist: Nazistmålet kan ändra rättspraxis

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 3 | Foto: Adam Ihse/TT
Åklagarna Jonas Martinsson (tv) och Viktor Törneke (th) inför starten av rättegången mot 15 män med kopplingar till Nordiska motståndsrörelsen (NMR) som deltog i en nazistdemonstration i Göteborg 2017.

Åtalet om nazistdemonstrationen i Göteborg 2017 kan bli avgörande för framtida rättsfall, enligt människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

Domstolen ska ta ställning till om vissa handlingar och föremål, som var för sig inte är olagliga, tillsammans kan utgöra hets mot folkgrupp.

Totalt 16 män, flera med ledande ställning inom Nordiska motståndsrörelsen (NMR), står åtalade för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp i samband med Bokmässan i Göteborg för två år sedan.

Tolv av de åtalade fanns på plats i Göteborgs tingsrätt när rättegången inleddes på tisdagen. Tre deltog i rättegången via videolänk från andra platser i landet. En av de åtalade har polisen inte kunnat hitta.

Brokig skara

Det var en brokig skara som hade samlats på de åtalades bänk. Männen är mellan 20 och 50 år gamla. En kom uppklädd i kostym och väst med en prydlig fläta på ryggen, en annan bar svart huvtröja med NMR-tryck.

Av de sexton åtalade är åtta misstänkta för våldsamt upplopp medan femton åtalas för hets mot folkgrupp. En stor del av bevisningen består av filmer från polisens kameror liksom från NMR:s egna videoupptagningar. Samtliga åtalade erkänner att de varit på plats, men nekar till brott.

Målet är principiellt intressant. Justitiekanslern (JK) har tidigare beslutat att NMR:s symbol tyrrunan, som fanns på fanor och sköldar under demonstrationen, inte i sig kan anses utgöra ett brott. Men enligt åklagaren utgör symbolen i kombination med användningen av sköldar, hjälmar och slagord hets mot folkgrupp.

Hets mot folkgrupp

I rättegångens inledning yrkade flera försvarsadvokater på att delar av åtalet vad gäller hets mot folkgrupp skulle strykas. Skälet är att de anser att det handlar om tryckta föremål, som därmed skulle falla under tryckfrihetsförordningen. Och i sådana fall ska JK väcka åtal. Men yrkandet avslogs av tingsrätten.

– Vi får väl se vad domstolen kommer fram till i den saken till slut, säger Sargon De Basso, en av försvarsadvokaterna.

– Högsta domstolen har redan prövat innehållet på exakt samma skyltar. Och har redan fastslagit att det här är sånt som ska drivas av justitiekanslern, säger Sargon De Basso.

Gör helhetsbedömning

Men åklagaren är av en annan uppfattning.

– JK kan inte bedöma helheten. De är begränsade till det enskilda föremålet. Men vi prövar flera omständigheter som sedda var för sig inte skulle utgöra hets mot folkgrupp. Men jag menar att om man ser till helheten så blir det en annan bedömning, säger kammaråklagare Jonas Martinsson.

På plats på åhörarplats fanns John Stauffer, chefsjurist på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders. Han menar att målet i Göteborgs tingsrätt är betydelsefullt.

– Målet skulle kunna utvidga tillämpningen av den svenska lagstiftningen. Vi hoppas att det drivs till högsta instans så vi får ett prejudikat. Och jag hoppas domstolen då går på åklagarens linje. Gör den inte det har vi problem med lagstiftningen.

Rättegången beräknas pågå till den 9 oktober.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM