Experten: Därför kan irakiske försvarsministern slippa straff

avNivette Dawod

Publicerad:
Uppdaterad:

Den irakiska försvarsministern och svenska medborgaren Najah al-Shammari utreds för brott mot mänskligheten, bidragsbrott och folkbokföringsbrott.

Men om han inte återvänder till Sverige från Irak kan han slippa eventuellt straff.

– Han kan inte dömas i sin utevaro, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

52-årige Najah al-Shammari är svensk medborgare, irakisk försvarsminister och dessutom föremål för flera polisutredningar.

Han utreds för bidragsbrott och folkbokföringsbrott av Stockholmspolisens utredningsenhet för bedrägeribrott och för krigsbrott, som brott mot mänskligheten av Åklagarkammarens riksenhet för internationell och organiserad brottslighet.

Brott mot mänskligheten är en relativt ny rubricering i svensk lagstiftning som antogs den 1 juli 2014. Därför är det rimligt att anta att al-Shammari utreds för brott som ska ha skett efter den tidpunkten.

1 av 3 | Foto:  Al Taghayir 
Najah al-Shammari svors in som försvarsminister i juni 2019.

”Goda grunder”

Svensk-irakier som Aftonbladet har talat med anser att Najah al-Shammari som irakisk försvarsminister är den som har ytterst ansvar för att 350 människor tros ha dödats vid de regeringskritiska protester som pågått i Irak sedan oktober.

Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, förklarar vad rubriceringen innebär, och säger att de nuvarande brottsmisstankarna kan handla om de dödade demonstranterna.

Foto: Stockholms universitet
Mark Klamberg, professor i folkrätt.

– Brott mot mänskligheten är speciellt på det sättet att det kan begås både i fred och i krig. Det åklagaren måste bevisa är att brottet varit omfattande eller ett systematiskt angrepp riktat mot en grupp civila. I det här fallet handlar det om 350 döda, då kan man på goda grunder säga att det kravet är uppfyllt, säger han.

Samtliga utredningar är i sin linda, och brottsmisstankarna är sådana som tar tid att utreda. Jan Granqvist, förundersökningsledare för utredningen om misstänkt bidragsbrott och folkbokföringsbrott, bekräftar det:

– Min erfarenhet är att det brukar ta en avsevärd tid. Vi behöver få in ordentligt med underlag.

Kan slippa åtal

Det som är speciellt med brott mot mänskligheten är att åklagaren behöver ett så kallat åtalsförordnande från regeringen för att väcka åtal om brottet begåtts utanför svenskt territorium. Ett åtalsförordnande kan beskrivas som en slags kontrollfunktion, något som ska förhindra att en brottsutredning stör den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken, förklarar Mark Klamberg.

Enkelt förklarat betyder det att den som är misstänkt kan slippa åtal om Sveriges regering bedömer att det kan skada svensk utrikespolitik.

Kanske är det i det ljuset som UD:s samtal med den irakiske försvarsministern nyligen ska ses. Sverige är del av en militär insats i Irak som innebär att man tränar och utbildar militärer i kampen mot terrorsekten IS. Annika Söder, kabinettssekreterare på UD, har sagt att man följer de svenska utredningarna.

– Å ena sidan finns ett legitimt intresse för att det här ska utredas, å andra sidan vill regeringen ha en god relation till Irak. Det skapar nog lite huvudvärk, säger Mark Klamberg.

Andra frågetecken och hinder finns också.

Sverige kan till exempel inte utan det irakiska rättsväsendets godkännande bedriva en brottsutredning i Irak.

”Inget som inger förtroende”

Istället kan Irak välja att utreda frågan inom det egna rättsväsendet. Med tanke på att det irakiska försvarsministeriet på sin Facebooksida i lördags publicerade ett långt pressmeddelande där man ansåg att Najah al-Shammari utsatts för smutskastning genom publiceringar som skett i svenska och arabiska medier finns risken att utredningen kan färgas av en redan färdig bild från den irakiska regeringen.

– Det är ju inget som inger förtroende för en oberoende utredning i alla fall, säger Mark Klamberg.

Najah al-Shammari kan inte heller gripas som misstänkt för brott av svensk polis utanför Sveriges gränser, istället krävs samarbete av staten där den misstänkte vistas. Och hittills finns inga tecken på att Irak tänker lämna ut sin försvarsminister till någon svensk brottsutredande instans.

Kan inte dömas i sin utevaro

Först om Najah al-Shammari självmant kommer till Sverige kan han gripas.

En person kan inte heller dömas i sin utevaro av svensk domstol för den typen av brott som al-Shammari misstänks för.

– Man kan bara dömas när man närvarar på rättegången, säger Mark Klamberg.

Så länge han stannar i Irak kan han alltså inte dömas för något?

– Det stämmer.

Frågan om den irakiske försvarsministern har åtalsimmunitet i likhet med vissa företrädare för staten –som diplomater, statschefer och kungligheter – är också något oklar. Både Mark Klamberg och hans kollega Pål Wrange har konstaterat att de helt enkelt inte vet om al-Shammari skulle kunna åberopa immunitet.

Om det i slutändan skulle kunna bli åtal mot Najah al-Shammari för brott mot mänskligheten skulle det vara ett unikt fall i Sverige. I de tidigare, relativt få, fall där svenska domstolar behandlat liknande internationella brott har de misstänkta framförallt varit väpnade icke-statliga aktörer som exempelvis medlemmar i rebellgrupper, säger Klamberg.

– Det skulle vara banbrytande om det blir rättegång i det här fallet. Det är i så fall första gången en hög politisk ledare tillhörande en regering ställs inför rätta i Sverige gällande brott mot mänskligheten, säger Mark Klamberg.

Fotnot: Aftonbladet har upprepade gånger sökt Najah al-Shammari.

PODD Den osannolika historien om Iraks försvarsminister

I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om hur en svensk medborgare blev Iraks försvarsminister – och om turerna kring det.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Irak

Sverige

Brott