Thunbergs klimatkamp kan prisas i Oslo

avTT

1 av 6 | Foto: Wiktor Nummelin / TT
Klimataktivisten Greta Thunberg - här på en presskonferens i EU-parlamentet i Strasbourg i våras - kan bli sjätte svensk att få Nobels fredspris. Arkivfoto.

Spelbolagen säger Greta Thunberg. Trenden säger en organisation. Aktivisterna hoppas på en kombination av båda två.

Hur som helst toppar ungt och miljörelaterat i gissningarna inför Nobels fredspris 2019.

Pakistanska skolaktivisten Malala Yousafzal var bara 17 år när hon hedrades med Nobels fredspris 2014. Endast fem år senare kan nu en ännu yngre aktivist få samma pris då 16-åriga Greta Thunberg både nominerats och tillhör favoriterna när den norska Nobelkommittén ska säga sitt på fredagsförmiddagen den 11 oktober.

Thunberg är spelbolagens storfavorit, följd av premiärminister Abiy Ahmed i Etiopien, som rejält mjukat upp relationen till grannlandet Eritrea. Även Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern, hyllad för sitt bemötande av terrordådet i Christchuch i mars, samt den brasilianske hövdingen och miljöaktivisten Raoni Metuktire får låga odds.

Å andra sidan har Nobelkommittén de senaste åren följd en tydlig trend där man vartannat år prisat individer och vartannat en organisation – som i så fall borde stå i tur för 2019.

Pris för klimatet

Det får i sin tur många att gissa på en kombination.

– Den jag tycker borde få Nobels fredspris är den globala ickevåldsrörelsen Fridays for future. Det är på tiden att klimatfrågans koppling till hållbar fred och säkerhet uppmärksammas igen, säger Agnes Hellström, ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

Genom att uppmärksamma hela den globala ungdomsrörelsen för klimatet kan man samtidigt undvika att lägga allt tryck och rampljus på Thunberg själv.

– Greta har varit ganska tydlig med att hon inte vill att det ska kretsa kring hennes person egentligen och att hon hela tiden hänvisar till forskning, säger Hellström.

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare på hjälporganisationen Kvinna till kvinna, är inne på samma spår, men kan tänka sig en tredelning där Thunberg, Fridays for future och FN:s klimatpanel IPCC alla nämns som pristagare.

– För att visa på bredden, att det är allt från medlemsstater och forskare till individen och aktivisten, säger Tötterman Andorff.

Afrikanskor för fred

Men alla håller inte med.

Henrik Urdal på norska fredsforskningsinstitutet Prio, som årligen gör en stort uppmärksammad lista över toppkandidaterna, tror inte på Thunberg.

Han anser inte att klimatförändringarna är något som går att få ihop med den norska Nobelkommitténs uppdrag att prisa "förkämpar för fred".

– FN:s klimatpanel har varit väldigt försiktig med att dra några slutsatser om kopplingen klimat och konflikter. Det betyder inte att klimat inte kan bidra till att förstärka konflikter, men inom forskningen finns det än så länge väldigt lite stöd för att klimatförändringarna leder till en våldsam ökning av konflikter, säger Urdal till tidningen Aftenposten.

Hans favoriter är i stället en grupp andra unga aktivister, libyska Hajer Sharief, somaliska Ilwad Elman och Nathan Law Kwun-Chung från Hongkong.

Även Kvinna till kvinna ger tummen upp för Sharief och Elman.

– Det skulle jag tycka var fantastiskt. De jobbar väldigt konkret med fred och utveckling och mänskliga rättigheter, så det kanske är lite mer i linje med Nobelpriset, säger Petra Tötterman Andorff – som även ser FN:s flyktingorgan UNHCR som en tänkbar vinnare.

Kina eller Ryssland

Som vanligt finns samtidigt en rad andra tunga kandidater bland de nominerade. Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev och Greklands förre premiärminister Alexis Tsipras nämndes redan i fjol för den namnuppgörelse som bilagt den långvariga tvisten mellan de två länderna.

Fängslade uiguraktivisten Ilham Tohti har också förts fram, även om den norska kommittén måhända avskräcks av den stora kinesiska ilskan mot Norge efter prisandet av regimkritiken Liu Xiaobo 2010.

Samtidigt väntar en rad människorättsaktivister i Ryssland fortsatt på att bli uppmärksammade. Ingen rysk dissident har hedrats sedan kärnfysikern och fredsaktivisten Andrej Sacharov fick Nobelpriset 1975.