Sluta oroa dig - det går hur bra som helst för Sverige

Foto: Anders Ginman
Stockholms stadshus.
NYHETER

Sverige går som tåget. Av de tio regioner i EU där flest jobbar är sex svenska.

Lägg champagnen på is.

Äntligen tycks världen ha skakat av sig verkningarna av den globala finanskrisen som utlöstes när amerikanske banker och finansinstitut gick omkull på löpande band hösten 2008.

Det har resulterat i den första globala konjunkturuppgången sedan dess. Det gynnar det lilla, exportberoende Sverige enligt Nordea som i sin nya regionala konjunkturprognos pekar ut vinnarna.

Utbringa ett leve, det går faktiskt hur bra som helst för Sverige just nu. På topp tio-listan över regioner som har högst sysselsättningsgrad i EU ligger sex i Sverige, tre i Storbritannien och en i Nederländerna. De sex regionerna representerar hela Sverige.

Bäst, om man ser till sysselsättningen, går det i Västsverige, Mälardalen och Norra Sverige. Södra Sverige får draghjälp av Danmark vars ekonomi väntas växa mer än den svenska. Se nedan för lista för vilka områden som ingår i de olika regionerna.

Även när man tittar på den regionala bruttonationalprodukten per person går det väldigt bra för Sverige. Allra mest tuffar det på i Mälardalen, Västsverige och Sydsverige, enligt Nordeas beräkningar.

De branscher som går bäst är bygg- och tillverkningsindustrin och den privata tjänstesektorn, det vill säga tjänster från städning och handel till exempelvis it och telekom.

En bransch som går särskilt bra är fordonssektorn vilket gynnar Västsverige. En bidragande orsak till att den blomstrar är den låga kronkursen som gör att svenska bilar och bussar har konkurrenskraftiga priser. Också turismen gynnas av den svaga kronan.

Sysselsättningen växer så det knakar och redan förra året var den tillbaka på samma nivå som före finanskrisen i de regioner som haft det svårast att återhämta sig, Norra Sverige samt Småland med öarna.

Ett orosmoln är dock bristen på arbetskraft. I vissa regioner uppger 70 procent av byggföretagen att de inte får tag i personal och att det hämmar deras tillväxt.

I det tysta pågår en massiv strukturomvandling den svenska arbetsmarknaden. Enkelt uttryckt blir de jobb som kräver hög utbildning fler medan de som bara kräver gymnasieutbildning blir färre.

Sedan 2005 har antalet personer som jobbar ökat med mer än en halv miljon, 560 000 personer. Men sysselsättningen bland högutbildade har ökat betydligt mer, med 805 000 personer.

För tolv år sedan var en tredjedel av arbetskraften högutbildad. Nu är det nästan hälften. Lärdomen är enkel: Den som vill hänga med måste utbilda sig till en arbetsmarknad som blir allt mer krävande.

Ett annat orosmoln är alla nyanlända svenskar. De bidrar visserligen påtagligt till den ekonomiska tillväxten. Men de måste komma ut på arbetsmarknaden av flera skäl. Både för att integrationen ska bli framgångsrik och för att de ska tjäna egna pengar.

En tredje skugga som ligger över Sverige är det politiska klimatet. Ökad protektionism skulle slå direkt mot den för oss livsviktiga exporten. Populismen brer ut sig och de lurar i sina väljare att det egna landet mår bra att täppa till gränserna. Det är dock precis tvärtom.

Fotnot: Regionerna: Västsverige: Västra Götaland och Halland. Sydsverige: Skåne och Blekinge. Småland med öarna: Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotlands län. Mälardalen: Stockholm, Uppsala, Västmanland och Sörmlands län. Mellansverige: Gävleborg, Dalarna, Värmland, Örebro och Östergötlands län. Norra Sverige: Jämtland, Västerbotten, Västernorrland och Norrbottens län.

Tio i topp i EU

1. Stockholm
2. Västsverige
3. Småland med öarna
4. Berkshire, Buckinghamshire och Oxfordshire i Storbritannien
5. Nordöstra Skottland, Storbritannien
6. Östra London, Storbritannien
7. Sydsverige
8. Östra Mellansverige
9. Övre Norrland
10. Utrecht, Nederländerna.
De regioner som har högst sysselsättningsgrad mellan 15 och 74 år i EU.