Nio beslut leder fram till Ismats död – ingen tar ansvar

NYHETER

De trodde inte på att han var 17 år, att han behövde asyl, eller att han behövde vård efter två självmordsförsök.

Då tog Ismat Sachi sitt liv.

Ingen tar i dag ansvar för den ensamkommande flyktingpojkens död.

Foto: Privat
Ismat Sachi.

Kommunen skyller på Migrationsverket, som skyller på sjukvården, som skyller på Migrationsverket. Aftonbladet har steg för steg granskat besluten som ledde fram till Ismats död.

Åldern skrivs upp

När Ismat kommer från Afghanistan till Sverige hösten 2015 skrivs han in som 16 år gammal.

Men ett år senare skriver Migrationsverket upp hans ålder med två år. Trots att en socialsekreterare och en HVB-hemsföreståndare intygar att de inte har några misstankar om att han skulle vara myndig.

Migrationsverket motiverar inte uppskrivningen mer än att Ismat inte kunnat bevisa sin ålder tillräckligt.

– Bevisbördan ligger hos den asylsökande, säger presskommunikatör Sophia Öhvall Lindberg.

Beslut om utvisning

Åldersuppskrivningen får enorma konsekvenser för Ismat.

Framför allt leder den till att Migrationsverket beslutar om utvisning. Att han tillhör den förföljda minoritetsgruppen hazarer i Afghanistan räcker inte för att få flyktingstatus. Ismat uppger att han misshandlas svårt av sin pappa i hemmet. Men eftersom Ismat nu bedöms vara vuxen, kan han bo och tjäna sitt uppehälle ensam, och behöver alltså inte flytta hem om han återvänder, slår myndigheten fast. Därmed faller skälet till att han skulle få uppehållstillstånd som ”alternativt skyddsbehövande”.

Ismat flyttas direkt från HVB-hemmet för ensamkommande barn i Lysekil, där han gått i skola, haft vänner, personal dygnet runt och psykiatrisk vård.

I stället hamnar han på ett vuxenboende tio mil bort, i Dals-Ed, slutar gå i skolan och får inte längre någon vård.

Lysekils kommun kunde ha stoppat Ismats flytt till vuxenboendet, eftersom de kan behålla unga upp till 21 år på boende för ensamkommande.

– Om vi hade haft resurser och hade förstått, så hade vi kunnat lyfta upp ärendet till nämnden och bedömt att den här killen på grund av sin psykiska status måste få lov att stanna, säger Bengt Mattsson på Lysekils kommun.

”Inga skäl för inläggning”

I början av december 2016 försöker Ismat dränka sig i en sjö nära boendet i Dals-Ed. Han räddas av sin rumskamrat Nabi Soltani.

Polisen kommer och pratar med honom, men han får ingen vård.

Bara någon vecka senare försöker Ismat dö igen genom att skära sig själv. Återigen räddas han av rumskamraten. Han hämtas med ambulans till sjukhus. Men bara några timmar senare är han tillbaka på boendet. Rumskamraten blir bestört: han var helt säker på att Ismat skulle få stanna för observation, efter två så allvarliga självmordsförsök. Men sjukvården hade då gjort tillräckligt, anser Kent Storm, verksamhetschef för vuxenpsykiatrin.

– Just i det läget fanns inga skäl för inläggning, eller någon vidare specialistpsykiatrisk kontakt.

Psykiatrin ska utreda sin egen insats om ett självmord inträffat inom fyra veckor efter ett sjukhusbesök.

Det behövs inte i detta fall, enligt Storm, eftersom Ismats självmord dröjde sju veckor. Ansvaret ligger i stället hos Migrationsverket, anser han:

– Det är noga antecknat att vi finns tillgängliga om tillståndet försämras. Man har väl någon typ av stöd för dem som bor på flyktingförläggning?

Men så fungerar det inte. Svenska flyktingförläggningar drivs som hotell, utan något som helst vårdansvar.

Flyktingförläggningens ägare Magnus Olsson konstaterar att Migrationsverket inte krävt några vårdkunskaper av hans anställda:

– De ska vara lämpliga för att driva hotell.

Personalen har fullt upp

De asylsökande på flyktingförläggningarna - inklusive Ismat - får i stället information om att de själva måste söka vård om de mår dåligt, uppger Migrationsverkets presskommunikatör.

Personalen på asylboendet i Dals-Ed har inte heller tid med någon omsorg: tre personer har fullt upp med att laga mat, diska och städa för de 80-90 boende.

I början av februari i år säger Ismat till sin rumsgranne Baset Karimi:

– De kommer att bära ut min döda kropp genom hotelldörren. Hur har de bedömt att jag inte är minderårig?

Rumsgrannen larmar platschefen att Ismat tänker ta livet av sig. Platschefen Mikko Raudus går då upp till Ismats rum med mat.

– Jag tyckte han såg piggare ut än innan. Och jag har hört en miljon gånger att folk säger ”jag tar livet av mig om jag får avslag”.

”Skulle ha hållits under uppsikt”

Natten till den 8 februari 2017, tar Ismat sitt liv.

Självmordet upptäcks av polis som passerar boendet i Dals-Ed. Ingen personal finns då på plats.

– Våra boenden har inget krav på att det ska finnas personal dygnet runt, säger Migrationsverkets Sophia Öhvall Lindberg.

Ismat bodde ensam på sitt rum, trots att han var deprimerad, och trots de två tidigare självmordsförsöken.

Platschefen Mikko Raudus säger att han kontaktade Migrationsverket redan efter första självmordsförsöket, men att verket inte gjorde något:

– Han skulle ha hållits under uppsikt, och fått hjälp från vården med dagliga samtal.

Bengt Mattsson, avdelningschef för individ och familjeomsorg på Lysekils kommun, lägger skuld på Migrationsverket:

– Vad är det för boende Migrationsverket erbjuder 18-åringar? De har i stort sett ingen personal.

Migrationsverket pekar i sin tur på vården.

– Migrationsverkets ansvar är att informera vuxna asylsökande om att de måste söka upp sjukvården om de mår dåligt. Sedan är det klart att sjukvården måste följa upp sina patienter på samma sätt som man gör med folkbokförda personer, säger pressinformatör Öhvall Lindberg.

Hon står dock fast vid att verket inte begått något fel.

– Utifrån vad vi kunnat se, så har vi inte kunnat göra på annat sätt.


FAKTA: BESLUTEN SOM LEDDE TILL ISMATS DÖD

Foto: Privat
Ismat Sachi.

1. Ismats ålder skrivs upp

Den 25 augusti 2016 skriver Migrationsverket upp Ismats ålder och avslår hans asylansökan. Födelsedatumet – som han fick när han kom till Sverige – ändras plötsligt från 1999-09-19 till 1997-09-19.

Ismat kan inte styrka sin ålder med någon id-handling. Även om han hade haft ett afghanskt id-kort – tazkira – skulle det inte ha godkänts av Migrationsverket, som inte accepterar afghanska id-kort. De anses lätta att förfalska.

Ismat, som avråtts av vuxna omkring sig från att genomgå en osäker medicinsk åldersbedömning, vet inte när på året han är född. På moderns gravsten står att hon dog 1381 enligt afghanska kalendern, och hans moster säger att han föddes två år tidigare: år 2000/2001 i vår kalender. Ismat är i så fall 16, högst 17 år.

I Migrationsverkets utredning finns också intyg från föreståndaren på HVB-hemmet där han bor och en socialsekreterare, att de inte har några misstankar om att Ismat ljugit om sin ålder. Platschefen vid anläggningsboendet i Dals-Ed, Mikko Raudus, säger i dag till Aftonbladet att han tror på att Ismat var 17 år.

Det är tveksamt om Migrationsverkets beslut hade hållit i högre instans. I en dom från november 2016 räckte intyg för att styrka åldern.

Ändå motiverar inte verket bedömningen.

– Vi kan aldrig fastställa en kronologisk ålder, det finns inga metoder att göra det. Det vi gör är att bedöma om han är över eller under 18 år, säger presskommunikatör Sophia Öhvall Lindberg.

2. Ismat nekas asyl

Ismat tillhör hazarerna, en shiamuslimsk grupp som enligt Migrationsverket är särskilt utsatt för diskriminering i det sunnidominerade Afghanistan. Men det räcker inte för att få flyktingstatus, enligt verket.

Migrationsverket anser inte heller att han är “alternativt skyddsbehövande”, genom att han riskerar “kroppsstraff från enskilda”.

Ismat söker asyl för att pappan misshandlar honom och för att han är rädd att mostern, som han lånat pengar av, kommer att se till att han dör om han återvänder utan pengar.

Migrationsverket avfärdar hotet från mostern, men ser det som sannolikt att Ismat kommer fortsätta misshandlas av sin pappa om han bor kvar hemma. Eftersom han nu bedöms vara myndig kan han dock bo ensam i Afghanistan, enligt verket.

Därmed är åldersuppskrivningen avgörande för att neka honom uppehållstillstånd.

3. Flyttas till flyktingförläggning för vuxna

Ismat bor på ett HVB-hem för ensamkommande barn i Lysekil, där personal har uppsyn dygnet runt, han får gå i skola och har psykiatrisk vård.

När hans ålder skrivs upp flyttas han direkt tio mil till en flyktingförläggning för vuxna, Hotel Carl XII i Dals-Ed. Som vuxen förväntas Ismat ta hand om sig själv, utan stöd av någon.

Lysekil låter flytten ske, trots att kommunen hade kunnat behålla Ismat till att han fyllde 21.

– Det är möjligt, om kommunen bedömer att det finns behov av fortsatt vård, säger Migrationsverkets Sophia Öhvall Lindberg.

Bengt Mattsson, chef för individ och familjeomsorgen på Lysekils kommun:

– Om vi hade haft resurser och hade förstått, så hade vi kunnat lyfta upp ärendet till nämnden och bedömt att den här killen på grund av sin psykiska status måste få lov att stanna.

4. Överklagandet av Migrationsverkets beslut dröjer

Migrationsverkets åldershöjning och avslag överklagades av hans offentliga biträde. När han dog hade överklagandet ännu inte behandlats. Tekniskt sett var han alltså fortfarande 17 år i dödsögonblicket.

– Tragiskt nog hade det här ärendet inte hunnit prövas av domstol, säger Migrationsverkets Sophia Öhvall Lindberg.

Överklagandet kom in till Migrationsdomstolen i Göteborg i september 2016. Handläggningstiden är för närvarande minst åtta månader. Därmed hade ett beslut angående Ismat kommit tidigast i maj 2017.

Lysekils kommun hade därmed kunnat behålla Ismat på HVB-hemmet som minderårig, under tiden som överklagandet av åldersuppskrivningen behandlades. Så har andra kommuner, till exempel Malmö, sedan lång tid tillbaka agerat när ensamkommande skrivits upp i ålder. Bengt Mattsson, avdelningschef för individ och familjeomsorg i Lysekils kommun, håller med om det, och berättar att rutinerna förändrats efter Ismats död:

– I dag har vi och flera andra kommuner i Västsverige beslutat att behålla barn som skrivs upp i ålder, tills överklagandet har behandlats.

Migrationsverkets enhet i Vänersborg har efter Ismats självmord också ökad kontakt med kommunerna i området när det gäller åldersuppskrivningar.

5. Första självmordsförsöket – ingen vårdåtgärd

I början av december 2016 försöker Ismat dränka sig i en sjö nära boendet i Dals-Ed. Han räddas av sin rumskamrat.

Polisen kommer och pratar med honom, men han får ingen vård.
Boendets personal har inget vårdansvar, enligt Migrationsverket. Flyktingförläggningens ägare Magnus Olsson konstaterar att Migrationsverket inte kräver några vårdkunskaper av hans anställda.

6. Andra självmordsförsöket – skrivs ut från psykiatrin

Den 17 december försöker Ismat dö genom att skära sig själv. Återigen räddas han av sin rumskamrat Nabi Soltani. Han hämtas med ambulans till sjukhus. Bara några timmar senare är han tillbaka på boendet i Dals-Ed.

Nabi Soltani blir bestört: han var helt säker på att Ismat skulle få stanna för observation, efter två så allvarliga självmordsförsök på så kort tid.

Kent Storm, verksamhetschef för vuxenpsykiatrin, anser att läkarna och sjukvården gjort tillräckligt.

– Det är noga antecknat att vi finns tillgängliga om tillståndet försämras.

7. Larm om att Ismat vill dö – ingen åtgärd

Ismat säger till sin rumsgranne Baset Karimi: “De kommer att bära ut min döda kropp genom hotelldörren. Hur har de bedömt att jag inte är minderårig?".

Baset larmar platschefen Mikko Raudus att Ismat tänker ta livet av sig.

Raudus går upp till Ismats rum med mat, men gör inte mer än så:
– Jag tyckte han såg piggare ut än innan, säger han.

8. Får bo ensam – tar sitt liv

Natten till den 8 februari 2017 lyckas Ismat ta sitt liv. Han bor då ensam på sitt rum, trots att han är deprimerad, och trots självmordsförsöken. Migrationsverkets presskommunikatör Öhvall Lindberg:

– Jag kan egentligen inte säga om det är lämpligt eller inte. Det är väldigt tragiskt att Ismat faktiskt begått självmord. Men utifrån vad vi kunnat se, så har vi inte kunnat göra på annat sätt.

Platschefen Mikko Raudus säger att han kontaktade Migrationsverket redan efter första självmordsförsöket, men att verket inte gjorde något:

– Han skulle ha hållits under uppsikt, och fått hjälp från vården med dagliga samtal.

9. Ingen nattpersonal

Polis som passerar boendet i Dals-Ed upptäcker självmordet vid tvåtiden på natten den 8 februari. Ingen personal finns då på plats.

– Våra boenden har inget krav på att det ska finnas personal dygnet runt, säger Migrationsverkets Sophia Öhvall Lindberg.

LÄS OCKSÅ:

FAKTA: Fyra av tio får nej till asyl – så många får stanna, land för land