Klimat Live

Senaste nytt från Aftonbladet

Senaste Nytt
  • Agneta Elmegård
    DELA
    Nu införs nedskräpningsavgifterna
    Producenter som framställer engångsmaterial kommer nu att vara med och betala kommunernas kostnader för att städa upp skräpet. Foto: ANDREAS BARDELL

    Under en vecka slängs det 35 miljoner skräpföremål på marken. I år börjar nedskräpningsavgifterna att gälla och det innebär att den som sätter vissa engångsprodukter av plast på marknaden ska vara med och betala kommunernas städkostnader.

    De nya kraven handlar om att producenterna ska ta ansvar för sina produkter när de blivit skräp betala för de negativa konsekvenser skräpet har på vår miljö.

    Kommunerna ska senast 31 mars i år ha rapporterat in sina kostnader för 2022 och de ska även rapportera in i vikt hur mycket fimpar de har städat upp, skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

    Den som släpper ut följande engångsprodukter på den svenska marknaden är avgiftsskyldig:

    • Engångsplastlock till muggar
    • Flexibla omslag
    • Matlådor som är engångsplastprodukter
    • Muggar som är engångsplastprodukter
    • Plastflaskor för dryck och andra dryckesbehållare som rymmer mindre än 0,6 liter
    • Tobaksvaror med filter
    • Filter
    • Tunna plastbärkassar
    • Ballonger (2025)
    • Våtservetter (2025)
  • Agneta Elmegård
    DELA
    Klimatrasism bland drabbade svarta i USA

    Svarta drabbas hårdare av klimatförändringar i USA visar flera studier, vilket SVT rapporterar om. Studierna visar att FEMA, USA:s räddningsverk, ger snabbare hjälp och mer pengar till vita än afroamerikaner – även om de drabbats av liknande skador vid extremväder.

    Trots vallöfte att ändra detta har president Biden på två år inte åtgärdat det och kritiker i USA kallar det för miljörasism.

  • Agneta Elmegård
    DELA
    Svenskars kost har hög miljöpåverkan
    Svenskars matvanor har hög miljö- och klimatpåverkan visar nya studier Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

    Rött kött, mejeriprodukter, färsk frukt och kaffe. Det är stapelvaror i svenskar kosthållning men har också visat sig ha hög miljö- och klimatpåverkan, enligt en ny studie från forskningsinstitutet RISE och Karolinska Institutet.

    I den publicerade studien analyseras miljöpåverkan på sex parametrar; växthusgasutsläpp, biodiversitet, användning av åkermark, kväve, fosfor och vatten. Endast vattenanvändning klarar de uppsatta gränsvärden (planetära begränsningarna) som finns för kostens miljöpåverkan. Övriga effekter överskrids med upp till fyra gånger gränsvärdet.

    - Det är framför allt ett fåtal livsmedel som rött kött, mejeriprodukter, färsk frukt och kaffe som påverkar miljön. Genom riktade insatser för mer hållbar konsumtion av dessa livsmedelsgrupper finns stora möjligheter att minska miljöpåverkan från svenskarnas kost. Studien visar också att grupper av befolkningen redan äter mer hållbart vilket tyder på att det finns en acceptans för en utveckling mot en hållbar kosthållning, säger Elinor Hallström från RISE i ett pressmeddelande.

  • Agneta Elmegård
    DELA
    Skogselefant viktig klimatförbättrare
    Skogselefanterna är akut hotade. Bara en tiondel finns kvar på grund av tjuvskytte och skogsavverkning. Genrebild. Foto: Markus Schreiber TT

    Den afrikanska skogselefanten är en riktig klimathjälte visar ny forskning som SVT rapporterar om. Den betar snabbväxande träd som binder lite koldioxid och sprider jätteträdens frön med sin dynga.

    De utrotningshotade afrikanska skogselefanterna lever i jordens näst största regnskogsbälte längs ekvatorn i Afrika. En ny studie visar att om de försvinner skulle regnskogen binda mellan 6-9 procent mindre koldioxid från atmosfären.

    Skogselefanterna betar snabbväxande träd som inte lagrar så mycket koldioxid, och ger istället de långsamväxande jätteträden som binder mycket koldioxid chansen. Dessutom äter elefanterna frukt från jätteträd och sprider fröna med sin dynga. Av all vegetation globalt så finns cirka 15 procent i afrikanska tropiska regnskogar.

  • Agneta Elmegård
    DELA
    Minskade anslag för att rädda värdefull natur
    Neddragningarna får stora konsekvenser för arbetet med naturvård, biologisk mångfald och friluftsliv Foto: Agneta Elmegård

    Regeringens budget för 2023 innebär minskade anslag för skydd av och åtgärder kring värdefull natur. För skötsel minskar budgeten med 931 miljoner kronor och för skydd är minskningen 550 miljoner kronor jämfört med 2022. Neddragningarna får stora konsekvenser för arbetet med naturvård, biologisk mångfald och friluftsliv uppger Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

    – Förutom konsekvenser för värden kopplade till biologisk mångfald och friluftsliv skapar anslagen sysselsättning över hela landet hos entreprenörer, konsulter och myndigheter. Nedskärningarna innebär att cirka 1 000 årsarbetstillfällen försvinner under 2023, varav många finns bland entreprenörer på landsbygden, kommenterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket.

 

Fråga oss

 

Ställ dina frågor till redaktionen här!

Senaste Nytt
  • När ska politiker lära sig skillnaden på miljö och klimat?

    Klimatet är förhållandet till solen, jordens rörelser som är de stora faktorerna. Sveriges roll i detta finns inte alls, däremot Kina som släpper ut enorma mängder koldioxid samt ökar förbränning av fossila ämnen varje år med 33 gånger Sveriges totala utsläpp. Våra politiker silar myggor och sväljer elefanter. Angreppet för att rädda miljö & klimat handlar inte alls om Sverige, däremot länder som Kina.

    Lena Karlsson
  • Har inte läst i nättidningen om dom nya rönen från SLU om kalhyggen, varför?

    Anders Eriksson
  • Vad har kommuner för ansvar för klimatet? Jag ser i min närhet en kommun i en expansiv fas där man inte verkar ens ha funderat över ex utsläpp från trafik, buller, tillgång till grundvatten, påverkan på närliggande vattendrag.

    Annie

    Sanningen är att många kommuner ligger efter i det arbetet och det finns inget reglerat ”avtal” mellan staten och kommuner att agera mot Agenda 2030 eller de nationella klimatmålen 2045.

    Agneta Elmegård
  • Jag är lite trött på att traska runt bland ilandfluten plast och annat skräp här på västkusten. Det finns strandstädarkarta och många städar men det måste stoppas vid källan. Vad görs på den fronten?

    Beda
  • Har man gjort en tankevurpa i livsmedelsindustrin? Jag ser att krympplast runt burkar har ersatts av en lösning av papper av några leverantörer. Jag vill inte ha något alls, jag kan räkna, om jag vill ha 6 burkar eller 3 burkar så köper jag det.

    Tankevurpa

Klimatstriden

Runt om i Sverige växer konflikterna i klimatomställningens spår. Minskade utsläpp ställs mot förstörd natur. Hur långt är vi beredda att gå för att rädda klimatet?

Del 1: ”Kommer skogsmaskinerna måste vi ställa oss framför dem”

Statliga Sveaskog ville avverka månghundraårig naturskog. Men samerna tvingade skogsbolaget på reträtt. ”Det är långt ifrån över”, säger artisten och ren­ägaren Sofia Jannok, 38.

 

Del 2: Miljön betalar för klimatomställningen

Koppar är en nyckelmetall i klimatomställningen. Utanför Älvsbyn vill Boliden öppna en av Europas största gruvor. Priset: en förstörd dalgång och flera utplånade sjöar.

 

Del 3: ”Det känns som ett krig, där jag är på naturens sida”

Londonbon Alexander Pohl lämnade bankkarriären – för att leva ett enkelt liv med familjen nära naturen. Nu leder han motståndet mot vindkraft i Jämtland.

 

Del 4: Cementjättens planer väcker oro: ”Hotar Gotland”

Företaget Cementa vill ställa om. Fabriken i Slite – Sveriges näst största utsläppare av koldioxid – ska bli först i världen med fossilfri cement. Så vad är gotlänningarna rädda för?

 

Del 5: ”Man spränger sönder en miljö som aldrig går att återskapa”

Höghastighetstågen är det stora prestigeprojektet när Sveriges ska ställa om. Men motståndet växer – där järnvägen ska dras fram. ”De vill dra spåren rätt igenom mitt hus”, säger Åsa Nilsson, 54.