Klimat Live

Senaste nytt från Aftonbladet

Fastnålat inlägg
Forskare kritiserar regeringens fokus på energi
23 januari kl 18.09Agneta Elmegård
DELA
Klimatforskaren Johan Rockström menar att regeringen ignorerar vetenskaplig fakta i sina beslut. Foto: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

För snävt fokus på elektrifiering, och beslut som ger riskabla signaler till omvärlden. Sveriges kanske tyngsta klimatforskare, Johan Rockström, riktar skarp kritik mot regeringens klimatpolitik, rapporterar TT.

– Jag är djupt oroad över utvecklingen, säger Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning i Tyskland och professor vid Stockholms universitet.

Ny kärnkraft och fler laddstolpar. Den svenska regeringen sätter stort hopp till elektrifieringen som lösningen på hur landets utsläpp av växthusgaser ska minska.

”Klimatpolitik börjar och slutar med energipolitik” har statsminister Ulf Kristersson sagt bland annat under klimattoppmötet i Egypten i november.

Fokuset på energi som räddningen för klimatet avspeglas även i att regeringen lagt ner miljödepartementet och bildat ett nytt departement där miljö och klimat samordnas med närings- och energipolitiken, något som väckt kritik från flera håll.

– Det här ser jag som problematiskt, och det är inte i överensstämmelse med vad vetenskapen visar, säger Rockström till TT.

Senaste Nytt
  • Agneta Elmegård
    DELA
    IPCC Rapporten: Agera nu för att undvika klimatkollaps
    Dr. Hoesung Lee, Ordförande i IPCC, presenterade idag den sjätte rapporten om klimatförädringarna. Redan 2030 kan 1,5 graders målet vara passerat. Foto: Peter Dejong/TT

    Den sjätte och hittills största rapporten från IPCC släpptes idag. Tusen forskare och författare samt 86 000 referenser ligger till grund för det hittills skarpaste budskapet: ”Världens ledare måste agera nu för att undvika en klimatkatastrof”.

    Redan 2030 kan 1.5 graders uppvärmning vara ett faktum om inte Parisavtalet efterföljs. Panelen konstaterat vidare att klimatförändringarna påverkar hela jorden och de trycker på att de orsakas av människors utsläpp.

    Markku Rummukainen från SMHI är Sveriges representant i IPCC. Han lyfter slutsatsen att anpassningar inte är nog och att riskerna med klimateffekterna är större än tidigare uppskattats.

    – Klimatförändringarna orsakar redan negativa omfattande och alltmer oåterkalleliga skador på ekosystem och mänskliga system. Vi måste minska utsläppen snabbt för att begränsa klimateffekterna som vi skickar vidare till kommande generationer, säger han på SMHI:s presskonferens.

    En viktig del för att bromsa utvecklingen handlar om energianvändningen. Att få bort kolet från energisektorn och minska utsläppen av koldioxid lyfts fram som avgörande. Syntesrapporten pekar bland annat på vind- och solkraft samt elektrifiering som nu minskar i pris.

    – Det har skett stora prissänkningar och det finns en stor potential den kommande tioårsperioden för att skala upp vind- och solkraft mer, säger Markku Rummukainen.

    Läs mer om slutsatserna här

  • Agneta Elmegård
    DELA
    Extremväder stoppade Antarktis fåglar från att häcka
    Kombinationen av kalla vindar, matbrist och mycket snö tror forskarna är förklaringen till de katastrofala häckningsresultaten. På bilden en ispetrell. Foto: Heiko Junge/TT

    På berget Svarthammaren i Drottning Mauds land på Antarktis häckar en av världens största kolonier av sjöfågeln antarktispetrell. Antalet varierar från år till år, men mellan 20 000 och 200 000 par antarktispetreller kommer dit varje år för att para sig och lägga sina ägg i bon på den kala berghällen, uppger Forskning & Framsteg i en artikel. Men i januari 2022 fanns där bara tre häckande par.

    För den besläktade ispetrellen var läget ungefär detsamma. Bara ett fåtal bon hittades. Av områdets vanligaste rovfågel, sydpolslabben, som under sin häckning livnär sig på antarktispetrellens ägg, syntes inte ett spår.

    Att alla dessa tiotusentals fåglar misslyckades med häckningen beror på extrema väderförhållanden. Det har forskare från Norsk polarinstitutt kommit fram till i en studie publicerad i Current Biology.

    Andreas Nord är docent vid Lunds universitet och forskar om fåglar. Han tycker att studiens resultat är allvarliga och säger att det här är ett av de mer dramatiska exemplen på hur klimatförändringarna kan drabba fåglar.

    – Extremväder är oerhört besvärligt för allt som lever eftersom det inte går att anpassa sig till. När någonting tillräckligt extremt händer spelar det ingen roll hur anpassningsbar du är, säger han till Forskning & Framsteg.

  • Agneta Elmegård
    DELA
    Fransk tv inkluderar klimataspekten i sina väderprognoser

    Fransk tv har börjat inkludera klimataspekten i sina väderprognoser.

    – Vi ska inte bara säga att i morgon blir det sol, eller regn. Vi ska förklara varför, säger informationschefen Alexandre Kara.

    Väderprognoserna i kanaler France 2 och France 3 kallas från och med denna vecka för ”väder- och klimatjournalen”, en ny satsning för att sprida kunskap om klimatförändringarna, rapporterar franska medier. De ska därmed inte bara presentera hur vädret blir utan även orsakerna bakom det.

    – Det handlar om att förklara vädret på ett annat sätt. Vi ska inte bara säga att i morgon blir det sol, eller regn. Vi ska förklara varför, säger Alexandre Kara, som är informationschef på France Télévisions, till AFP. Läs hela artikeln här.

  • Agneta Elmegård
    DELA
    Boendeort påverkar vilket extremväder svenskarna oroar sig för
    Översvämningar i Gishult Småland Foto: LOTTE FERNVALL

    I en undersökning om oro för naturskador visar det sig att boendeorten påverkar det svenskarna oroar sig för. I Sydsverige är det fler än i övriga Sverige som oroar sig för att storm eller mögel- och insektsangrepp ska drabba deras bostad. Och i Stockholm, i mellersta Sverige och i Småland är det en större andel än i riket i övrigt som oroar sig för låga grundvattennivåer.

    – Det kan nog finnas många förklaringar. Men det går inte att bortse från att det är fler människor som bor på en plats som tidigare drabbats av extremt väder, som oroar sig för just det vädret. Stormen Gudrun 2005 i södra Sverige, bränderna i Västmanland 2014 eller torka och brist på vatten på Öland och Gotland sätter sina spår, säger Martin Hedberg, meteorolog och naturskadespecialist på Länsförsäkringar.

    Stockholmarna sticker ut också genom att en större andel stockholmare oroar sig för översvämning på grund av skyfall. Fler områden i Sverige, än bara Stockholm, har haft kraftigare regn, men städer är generellt mer sårbara för översvämningar. Bränder drabbar främst skogslänen med en påtaglig fara för liv, hem och egendom.

    – Det kan också vara frekvensen av problemen som skapar oron, om det finns en risk i princip varje år. Mögel och insektsangrepp är vanligare i Syd- och Västsverige, medan snölast (mycket och tung snö) främst drabbar norra Sverige, kommenterar Martin Hedberg i ett presssmedelande.

  • Agneta Elmegård
    DELA
    Arktis värms upp snabbare än beräknat
    Forskarna efterlyser en särskild klimatmodell som är anpassad för Arktis eftersom studier visar att det går fyra gånger så snabbt för isarna att smälta i regionen. Foto: David Goldman

    Havsisen på Arktis kommer att smälta betydligt snabbare än man trott, eftersom dagens klimatmodeller räknar fel. Det visar ny forskning från bland annat Göteborgs universitet, uppger TT.

    Arktis uppvärmning påverkar hela jorden, men att göra mätningar på det svårtillgängliga Arktis är svårt och få observationer finns från området.

    Bristen på kunskap gör att dagens klimatmodeller missbedömer hur snabbt uppvärmningen av Arktis går. Detta enligt två nya studier som forskare vid bland annat Göteborgs universitet gjort och som publiceras i tidskriften Journal of Climate. Modellerna används bland annat av FN:s klimatpanel IPCC.

    – Detta är allvarligt. Om världens regeringar och organisationer ska kunna lita på klimatmodellerna måste de revideras. Därför behöver forskningen och datainhämtningen i Arktis prioriteras. I dagsläget kan vi inte ge en bra prognos på hur fort isarna smälter i Arktis" säger Céline Heuzé, forskare i klimatvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

 

Fråga oss

 

Ställ dina frågor till redaktionen här!

Senaste Nytt
  • När ska politiker lära sig skillnaden på miljö och klimat?

    Klimatet är förhållandet till solen, jordens rörelser som är de stora faktorerna. Sveriges roll i detta finns inte alls, däremot Kina som släpper ut enorma mängder koldioxid samt ökar förbränning av fossila ämnen varje år med 33 gånger Sveriges totala utsläpp. Våra politiker silar myggor och sväljer elefanter. Angreppet för att rädda miljö & klimat handlar inte alls om Sverige, däremot länder som Kina.

    Lena Karlsson
  • Har inte läst i nättidningen om dom nya rönen från SLU om kalhyggen, varför?

    Anders Eriksson
  • Vad har kommuner för ansvar för klimatet? Jag ser i min närhet en kommun i en expansiv fas där man inte verkar ens ha funderat över ex utsläpp från trafik, buller, tillgång till grundvatten, påverkan på närliggande vattendrag.

    Annie

    Sanningen är att många kommuner ligger efter i det arbetet och det finns inget reglerat ”avtal” mellan staten och kommuner att agera mot Agenda 2030 eller de nationella klimatmålen 2045.

    Agneta Elmegård
  • Jag är lite trött på att traska runt bland ilandfluten plast och annat skräp här på västkusten. Det finns strandstädarkarta och många städar men det måste stoppas vid källan. Vad görs på den fronten?

    Beda
  • Har man gjort en tankevurpa i livsmedelsindustrin? Jag ser att krympplast runt burkar har ersatts av en lösning av papper av några leverantörer. Jag vill inte ha något alls, jag kan räkna, om jag vill ha 6 burkar eller 3 burkar så köper jag det.

    Tankevurpa

Klimatstriden

Runt om i Sverige växer konflikterna i klimatomställningens spår. Minskade utsläpp ställs mot förstörd natur. Hur långt är vi beredda att gå för att rädda klimatet?

Del 1: ”Kommer skogsmaskinerna måste vi ställa oss framför dem”

Statliga Sveaskog ville avverka månghundraårig naturskog. Men samerna tvingade skogsbolaget på reträtt. ”Det är långt ifrån över”, säger artisten och ren­ägaren Sofia Jannok, 38.

 

Del 2: Miljön betalar för klimatomställningen

Koppar är en nyckelmetall i klimatomställningen. Utanför Älvsbyn vill Boliden öppna en av Europas största gruvor. Priset: en förstörd dalgång och flera utplånade sjöar.

 

Del 3: ”Det känns som ett krig, där jag är på naturens sida”

Londonbon Alexander Pohl lämnade bankkarriären – för att leva ett enkelt liv med familjen nära naturen. Nu leder han motståndet mot vindkraft i Jämtland.

 

Del 4: Cementjättens planer väcker oro: ”Hotar Gotland”

Företaget Cementa vill ställa om. Fabriken i Slite – Sveriges näst största utsläppare av koldioxid – ska bli först i världen med fossilfri cement. Så vad är gotlänningarna rädda för?

 

Del 5: ”Man spränger sönder en miljö som aldrig går att återskapa”

Höghastighetstågen är det stora prestigeprojektet när Sveriges ska ställa om. Men motståndet växer – där järnvägen ska dras fram. ”De vill dra spåren rätt igenom mitt hus”, säger Åsa Nilsson, 54.