Sverige ska kunna möta hot i gråzon

Peter Wallberg/TT

Anja Haglund/TT

Publicerad 2022-12-13

Regeringen tillsätter en ny försvarsberedning som ska enas om hur såväl det militära som det civila försvaret ska stärkas.

– Det handlar om att fullt ut ta in risken för traditionellt krig, men också alla andra former av krigsliknande hot, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Försvarsberedningen kommer att lägga grunden för Sveriges nya försvars- och säkerhetspolitik.

Rysslands krig mot Ukraina och Sveriges kommande medlemskap i Nato har ritat om den säkerhetspolitiska kartan. Statsministern betonar det nya hotet som Sverige står inför.

– Bakgrunden är brutal och rätt enkel att beskriva. Det är det allvarligaste säkerhetspolitiska läget som vi varit med om sedan andra världskriget, säger Ulf Kristersson (M).

– Det som nu händer är en permanent gråzon mellan krig och fred.

I försvarsberedningen ingår alla riksdagspartier. Syftet är att skapa en bred enighet och leverera underlag för kommande försvarspolitiska propositioner.

Hot i gråzon

Beredningen ska bland annat lägga grunden för integrationen i Nato, riksdagens femåriga försvarsbeslut och hur mycket pengar försvaret ska få.

Ulf Kristersson framhåller att han vill se ett starkare svenskt försvar. Men inte nödvändigtvis ett invasionsförsvar som under kalla kriget.

– Det handlar om att fullt ut ta in risken för traditionellt krig, men också alla andra former av krigsliknande hot. Där är lärdomarna från Ukraina förfärliga men också ovärderliga.

Sannolikt blir det fråga om mer högteknologi, men också en ökad förmåga att möta hot i gråzon.

– Gränsen mellan militärt och civilt är mycket svårare i dag. Slår man till exempel ut ett lands vattenförsörjning slår man ut väldigt mycket motståndsförmåga, säger Kristersson.

Lärdomar från Ukraina

Försvarsminister Pål Jonson (M) vill inte ta ställning för någon specifik vapengren, men säger att det var rätt att prioritera armén i det nuvarande försvarsbeslutet.

– Det var den försvarsgren som var kraftigast eftersatt. Nu har vi även gett i uppdrag att man ska beakta den snabba tekniska utvecklingen inom alla domäner, och då lägger jag också in cyber- och rymdförmåga.

Även Jonson pekar på viktiga lärdomar från Ukraina, bland annat vikten av att kunna bedriva fjärrstrid.

– Ryssland angriper i princip hela Ukraina med drönare och missiler. Ukraina återkommer hela tiden till vikten av ett bättre luftförsvar.

– Behovet av folkförankring och civilt försvar, det slås man också av när man är i Ukraina, säger Jonson, som besökte Odessa och Mykolajiv i helgen.

ÖB:s råd

Därtill har ÖB pekat på viktiga förstärkningar i sina militära råd till regeringen. Det hänger i sin tur nära samman med Sveriges förestående medlemskap i Nato, som väntas få genomgripande konsekvenser för den svenska försvarsplaneringen.

ÖB anser bland annat att Sverige bör etablera sig som ett ”basområde” för de Natoallierades mark-, flyg- och marinstridskrafter. Han pekar på ett förstärkt luft- och robotförsvar, integrerat med Natos, som en åtgärd som behöver påbörjas omedelbart när medlemskapet är klart.

Högre ramar

Ordförande i försvarsberedningen blir moderaten Hans Wallmark, i dag ordförande i riksdagens EU-nämnd.

Det militära försvaret ska enligt regeringen växa till två procent av BNP senast 2026, men Wallmark säger att han känner sig fri att diskutera högre ramar.

– Så uppfattar jag det. Jag uppfattar att försvarsministern har tilldelat försvarsberedningen en väldigt fri roll. Man återgår till en ordning som varit tidigare, nämligen att det är ett tämligen oberoende organ där det förs samtal, och min ambition är att det ska göras i en god anda, säger Wallmark.

Han uppger att försvarsberedningens första resa kommer att gå till Finland i januari.

Följ ämnen i artikeln