Högerextrema AfD allt närmare tyska riksdagen

NYHETER

BERLIN. Syret i lokalen är nästan slut. Det är så trångt att inte ens alla journalisterna får plats.

2017 blir med största säkerhet första gången sedan andra världskrigets som ett högerextremt parti kommer in i den tyska riksdagen.

Foto: Björn Lindahl
Alice Weidel och Alexander Gauland, partiledare för tyska AfD.

Alternativ för Tyskland har kallat till presskonferens för att prata om invandring och kriminalitet. Vi kommer sent och det är knappt att det ens går att hitta en ståplats i den långsmala lokalen.

Partiledningen sitter längst fram men nästan ingen kan se dem eftersom tv-kamerorna står som en vägg mellan dem och journalisterna längre bak i lokalen.

AfD är inte vana vid uppmärksamheten.

Nu vill plötsligt alla höra vad partiet har att säga. Och ifrågasätta.

Det mesta i partiets budskap handlar om hårdare tag. AfD vill att brott som ger fängelse automatiskt ska leda till utvisning. Partiet vill bygga fängelser utomlands dit dömda invandrare ska föras och avtjäna sitt straff om de inte kan utvisas till sina hemländer.

– Det finns gott om länder som mot betalning gärna kan tänka sig att ha ett tyskt fängelse på sin mark, hävdar Alexander Gauland, en av två partiledare.

Foto: Björn Lindahl / AFTONBLADET / 75436

AfD vill att alla asylsökande som nekas asyl ska låsas in i väntan på utvisning.

Partiet vill sänka straffmyndigheten till 12 år för att komma åt invandrarungdomar som begår brott men i dag kommer undan för att de är så unga.

Alice Weidel är partiets stjärna. Hon delar visserligen partiledarskapet med den äldre Alexander Gauland men det är uppenbart att det är hon som är partiets framtid och dess ansikte utåt.

När det blir tillfälle för kortare, enskilda intervjuer efter presskonferensen är det runt henne de flesta samlas.

Jag frågar varför partiet har gjort invandringen till sin stora valfråga.

– Därför att invandringen förändrar vårt samhälle. Den har redan gjort det i form av ökade våldsbrott. Vi har importerat ett säkerhetshot mot tyska medborgare vilket vi tycker är väldigt oansvarigt.

Hon skrattar till lite när hon säger det. Ungefär som att det borde vara en självklarhet.

Weidel är smart och begåvad. En slipad politiker som snabbt fått genomslag. Hon är rak och rättfram och inte rädd för att säga "obekväma sanningar".

AfD:s stora problem är att de är pariastämplade. Inget av de övriga partierna vill samarbeta med dem. Så även om de högerextrema som väntat blir tredje största parti så är deras chanser till inflytande små.

Jag frågar Weidel hur hon ska tackla det.

– Vi kommer att se till att parlamentet åter blir ett kontrollorgan som granskar regeringen. I dag missar vi helt den funktionen när alla förslag röstas igenom utan diskussion. Vi kräver att minst hälften av parlamentsledamöterna ska vara närvarande när viktiga beslut tas. Vi vill också införa mer av direktdemokrati efter schweizisk modell. Så det kommer att märkas att vi kommer in i Förbundsdagen.

AfD startade 2012 som ett EU-kritiskt parti som ville lämna euron och stoppa utbetalningarna av tyska skattepengar till Grekland. De missade femprocentsspärren till den tyska riksdagen med en hårsmån 2013.

I år måste det hända något extremt för att de inte ska komma in. 

Flyktingkrisen förvandlade AfD från ett EU-kritiskt till ett främlingsfientligt parti. En följd blev att deras opinionssiffror sköt upp i höjden. Numera är partiet representerat i 13 av Tysklands 16 delstater och i några fall fick de över 20 procent i delstatsvalen.

I takt med att flyktingströmmen avtagit och frågan inte längre självklart står överst på dagordningen har partiets stöd minskat. Från 15 procent i de nationella mätningarna till 8. Men lagom till söndagens val ser AfD ut att vara på uppgång igen och väntas få 10-12 procent.

De flesta högerextrema partier brukar hävda att opinionsmätningarna regelmässigt underskattar deras stöd hos befolkningen. Men Alice Weidel är försiktig.

– Jag har svårt att bedöma hur väl opinionsmätningarna speglar vårt stöd. Mitt mål är 15 procent. Vi får se.

Många tyskar är oroliga över AfD:s framfart.

Christopher Stopp sitter på en bänk på torget i Gelsenkirschen och väntar på att socialdemokraternas kanslerkandidat Martin Schulz ska tala.

– Jag är livrädd för att de högerextrema krafterna åter ska växa sig starka i Tyskland. Jag vill inte att något liknande ska sprida sig i vårt land ännu en gång.

ARTIKELN HANDLAR OM