Livsmedelsverket: Inget godis i skolkaféet

1 av 2 | Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Varken söta bakverk, läsk eller godis borde serveras i skolkafeterior, enligt Livsmedelsverket. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Nu kommer nya råd från Livsmedelsverket om skolmaten: det bör bli mer grönt på menyn och mindre rött kött.

Dessutom bör skolkafeteriorna inte erbjuda några sötsaker.

– Vi behöver se över sockret i hela skolmiljön, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.

Livsmedelsverkets råd vänder sig till förskolan, grundskolan, gymnasiet och fritidshem och har titeln ”Bra måltider i skolan”. De bygger på verkets egna kostråd samt en omfattande värdering av den samlade vetenskapen på området.

Skolrestaurangerna bör erbjuda mer grönsaker och fisk men mindre rött kött, socker och salt. Livsmedelsverket vill också att skolmåltiden integreras i det pedagogiska arbetet och att alla elever får minst 20 minuter på sig att äta i lugn och ro.

Senast verket kom med liknande övergripande råd var 2013.

– Vi har utgått från de råd vi gett ut tidigare men sett några områden vi behöver trycka lite extra på, områden där det fortfarande finns utmaningar, säger Anna-Karin Quetel.

Inget godis

Ett av dessa områden är skolkafeteriorna. Enligt Anna-Karin Quetel skiljer sig skolrestaurangernas utbud många gånger från kafeteriornas, speciellt när det gäller socker.

– Det tycker inte vi är acceptabelt. Vi tycker inte att skolkafeterior ska servera godis, läsk, glass eller söta bakverk. Skolkafeterian bör tillhandahålla goda, nyttiga och miljösmarta mellanmål som smörgåsar, frukt, grönsaker, smoothies eller yoghurt.

Då just mellanmål ofta är det som barn först lär sig laga själva vill Livsmedelsverket att skolan ska föregå med gått exempel.

– Vi ser inte att skolkafeterian behöver tävla med de kommersiella affärer som finns utanför skolan. Det står var och en fritt att gå dit om man är tillräckligt gammal, säger Anna-Karin Quetel.

Hon påpekar att skolmaten kan vara särskilt viktig för vissa barn.

– Skolmåltiden är fortfarande ett viktigt verktyg för att utjämna skillnader i hälsa. En hungrig elev har svårt att lära. Därför är skolmaten särskilt viktig för barn som inte äter så bra hemma.

Specialkost

Ett annat område som Livsmedelsverket lyfter fram är specialkosten och vilka lagar som finns på området. På senare tid har antalet önskemål om individuellt anpassad specialkost ökat och skolorna uppmanas besluta vilken möjlighet de har att tillmötesgå de önskemål som inte omfattas av skol- eller diskrimineringslagen.

– Här ser vi att många skolor skolorna och verksamheterna måste behöver begränsa antalet speciallösningar på något vis. För att det ska rymmas inom den ekonomiska ramen och för att de som verkligen behöver ska få rätt mat.

Råden från Livsmedelsverket är inte tvingande utan ska fungera som övergripande vägledning.

ARTIKELN HANDLAR OM