Ingen kan fylla Mandelas skor

NYHETER

Risk att efterföljarna försnillar hans unika arv

1 av 21 | Foto: Den sydafrikanske ANC-ledaren och medborgarrättskämpen Nelson Mandela tillträdde sitt som president i april 1994. 1964 dömdes han till livstids fängelse men frigavs 1990. 1993 erhöll han Nobels fredpris tillsammans med FW de Klerk, dåvarande preidenten i Sydafrika.

Låter man blicken svepa över Sydafrikas politiska landskap finns det ingen som är ens i närheten av att kunna fylla Nelson Mandelas skor.

Tvärtom finns en avsevärd risk att efterföljarna försnillar hans unika arv.

Då pratar jag inte om pengarna utan den unika stämning Mandela byggde upp i det sydafrikanska samhället. En känsla av etik och tillhörighet, en ton av mänsklighet. Ett mål om rättvisa och utjämnade skillnader.

Förfallet inleddes redan under Mandelas första efterträdare Thabo Mbeki och har fortsatt med dagens president Jacob Zuma. Verbalt bekänner de sig alla till Mandelas arv men i praktisk politik agerar de rakt emot den hyllade landsfaderns principer.

Den vita apartheiddiktaturen har ersatts av ett i många avseenden korrupt svart majoritetsstyre.

Den senaste i raden av skandaler som omger Zuma handlar om hur han använt skattemedel för att renovera sin bostad i hembyn dit han ska flytta med sina fyra fruar den dag han drar sig tillbaka från presidentposten.

Dölja

Presidenten har gjort allt för att dölja kostnaderna men enligt sydafrikanska tidningar ligger kostnaden på 160 miljoner kronor mot ursprungligen beräknade fem miljoner. Samtidigt som han talar sig varm för vikten av att satsa på de fattigaste.

Bostaden - i det här fallet är det kanske mer passande att tala om palats - omfattar en underjordisk bostad med tio luftkonditionerade rum, ett eget minisjukhus för familjen, helikopterplatta, lekplats och en rad andra faciliteter.

Samtidigt bor det många invånare i denna del av Kwazulu-Natal som inte ens har elektricitet. Arbetslösheten är närmare 50 procent.

Zuma använder med andra ord den sydafrikanska statskassan som sin egen plånbok. Så långt från Mandela man kan komma.

Det ska läggas till hans meritlista av tidigare korrupt beteende och åtal för sexuella övergrepp.

Total dominans

Zuma ser ut att förvandla Sydafrika i den riktning mot banarepublik som många andra av kontinentens länder gått.

Sydafrika är visserligen en demokrati men problemet är att ett enda parti dominerar totalt, ANC.

ANC vinner konstant över 65 procent av rösterna vid varje val. Även om det finns andra partier och sedan förra valet bildats ett svart utbrytarparti, så har de i praktiken varit chanslösa och lär så förbli för överskådlig tid.

ANC kontrollerar mycket av media och tillsätter sitt folk på alla viktiga poster runtom i samhället. En klientstat är på väg att växa fram.

Även om Mandela inte på många år varit aktiv i politiken har hans ande vilat över den och åtminstone hindrat en del av de värsta excesserna. Med Mandela död är risken stor att den spärren försvinner.

Stenrik

Nästa år är det parlamentsval. Parlamentet väljer sedan president. I nuläget talar det mesta för att Zuma blir omvald.

Hoppet på sikt heter Cyril Ramaphosa. Under en period Mandelas självskrivne kronprins. En man med åtminstone lite av ikonens integritet och auktoritet. Han valde affärslivet framför politiken, blev stenrik men är nu tillbaka som vice ordförande i ANC och tippas allmänt som en framtida efterträdare till Zuma.

Frågan är om han har kvar samma patos som personifierade Mandela.